Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
epok till nu, och gå tills vidare för att belysa sakläget in på de
speciella grenarna av fysiken.
Välbekant är, hur en ny storhet anknytes till
grundstorheterna genom en definitionsekvation, och att den aritmetiska
relation, i vilken den nya storheten står till grundstorheterna,
benämnes dess dimension.1
I den rena mekaniken möta vi idel storheter, som på naturligt
sätt härledas ur längd, massa och tid, såväl de kinematiska som
dem, i vilka kraftbegreppet införts.
Inom värmeläran återkomma våra enheter i energimåtten, men
den termodynamiskt definierade storheten temperaturgrad med
sin oberoende av de andra konventionellt valda enhet passar
inte lämpligen in i schemat L, M och T utan betraktas som en
egen grundstorhet. Värmeläran har i själva verket sm fjärde
grundstorhet. Detta förhållande stör alltså betydligt det
»absoluta» tretalet; dock tycks det inte ha haft så stor inverkan på
uppfattningen av det hela, ett i sig självt ganska avslutat och
något undangömt område som den elementära värmeläran är.
Typiskt för situationen torde vara, att många läroböcker avstå
från att framhålla dimensionerna inom värmeläran, under det
att sådana ständigt angivas såväl inom mekaniken som särskilt
inom magnetism- och elektricitetsläran.
Det är just från detta område, de elektriska och magnetiska
storheternas, som uppfattningen att de tre mekaniska
grundstorheterna äro särskilt fundamentala härrör. Detta är givetvis
betingat av att enheterna här, närmast för elektricitetsmängd och
magnetisk polstyrka, direkt anknutits till centimetern, grammet
och sekunden. Dimensionen för elektricitetsmängd får man som
bekant ur Coulombs lag om elektriska laddningars kraftverkan
uttryckt i dessa tre. För övriga elektriska storheter följa
dimensionerna sedan härur i sin tur. Om man utgår från Coulombs
1 En storhets beteckning, namn eller symbol eller mera speciellt enhetens
längd
behandlas ju i detta sammanhang rent aritmetiskt, t. ex. kraft — massa •
L cm
eller [/] = M • ^ eller dyn = g • -~2. Med L, M, T beteckna vi ibland i det
följande storheterna längd, massa och tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
