Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här äro / och r kända storheter och uttryckta i de mekaniska
grundstorheterna. Däremot är laddningen e något nytt. Två
vägar stå öppna: den ena att låta den nya storheten stå som ny
grundstorhet, och då får konstanten en bestämd dimension, eller
den andra att sätta proportionalitetsfaktorn dimensionslös, men
då är laddningens storhet en ur de tre mekaniska enheterna
härledd sådan, nämligen [e] = L* M^T~l. Det sista alternativet
är ju den av ålder brukade vägen till de s. k. absoluta enheterna
inom elektricitetsläran.
Genom detta förfaringssätt får man tre grundstorheter i
elektricitetsläran, nämligen de mekaniska. Om den andra vägen
valts, hade vi fått fyra, nämligen dessutom en specifikt elektrisk
storhet. Ändamålsenligheten hos det ena eller andra valet är en
annan fråga, till vilken vi senare återkomma. Men av det redan
sagda torde följa, att antalet grundstorheter icke alls är något
fundamentalt utan i stället beroende av fritt val. Genom att
sätta en proportionalitetskonstant, som förekom i lagen för
elektricitetsmängders mekaniska växelverkan, dimensionslös,
sparade man in den specifikt elektriska grundstorheten.
Genom att förfara på samma sätt med andra lagar kan man lätt
nog nedbringa antalet grundstorheter under tre, om man så vill.
I den allmänna lagen för massors gravitation:
m,m9
äro i vårt vanliga system alla ingående storheter redan
definierade,1 och gravitationskonstanten r får sig tillordnad en
bestämd dimension. Men om vi vilja inskränka våra grundstorheter
till två, nämligen de kinematiska längd och tid, så låter det sig
göra, nämligen genom att här sätta r dimensionslös. Då blir
denna lag definitionsekvation för massan, ty om vi sätta in
dimensionerna för accelerationen (/: %) och avståndet, kunna
vi lösa ut m2; vi få allmänt
[m] = U T~2
1 Vi ha accepterat likheten mellan s. k. »trög» och »tung» massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
