Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya storheten x, om vilkens natur vi må känna mer eller mindre,
till kända (grund-)storheters mätetal (a, b, c) kan skrivas som
t. ex. proportionaliteter:
ab
x = const • <r •
c2
Beträffande proportionalitetsfaktorn säger oss studiet ingenting.
Man har därför alltid fria händer såväl när det gäller att välja
dess talvärde (detta ger den nya enhetens relation till de givna)
men även — och det är viktigt här — när det gäller att
interpretera dess fysikaliska betydelse. Man väljer oftast att låta
konstanten vara dimensionslös, och då är x en härledd storhet (av
a, b och c). Det är så man har gjort hela mekaniken igenom,
begynnande med hastigheten, som trots att denna storhet möjligen
kan innebära något utöver längd och tid, utan dimensionellt
mellanled definierats som kvoten mellan dessa två. Även
kraftekvationens faktor sättes som bekant dimensionslös, och man får
kraften som en härledd storhet av L, M, T.1
Men när bör man skilja en ny storhet från de andra genom
att låta proportionalitetsfaktorn i dess definitionsekvation antaga
dimensionell karaktär? Det är som påpekat en konventionssak.
Man finner lämpligt att göra det, då den är av så väsentligt från
de andra skild art, att det med hänsyn till beskrivningen av dess
egenskaper är ändamålsenligt. Ett konkret exempel: I
värmeläran är den s. k. tillståndslagen p. v = const • T av fundamental
karaktär. Produkten p-v är ju ekvivalent med energi. Sätter
man proportionalitetsfaktorn dimensionslös, så får
temperaturgraden samma dimension som energi, varemot logiskt sett inget
vore att invända. Det är emellertid ändamålsenligt att låta den
behålla sin egen benämning, vilket man även gör, men då får
faktorn (gaskonstanten) dimensionen energi: temperaturgrad.
Vi gå nu till elektricitetsläran och teckna den empiriska
Coulombs lag för vacuum
1 , eie2
t = const. .
1 Med hänsyn till Newtons tre lagar strängt taget tvärtom vad beträffar kraft
— massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
