Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ordet absolut är i denna betydelse använt som motsats till
relativ och innebär ej alls att mätningen göres noggrant
eller att den använda enheten är fullkomligt konstruerad; med
andra ord betyder det icke att mätningarna eller enheterna äro
absolut korrekta utan endast att mätningen, i stället för att vara
en enkel jämförelse med en arbiträr kvantitet av samma slag som
den som mätes, göres i förhållande till vissa fundamentala enheter
av annat slag, vilka postulerats.»
Hur yttrar sig då den påstådda olägenheten hos detta »absoluta»
system?
Först och i detta sammanhang skall dimensionerna tagas upp
till behandling. Det är egentligen där stöten riktats in. Vi ha
redan anfört den kända dimensionen för elektrisk laddning. Hur
man går vidare till de övriga storheterna över de klassiska lagarna
är även en känd sak. Rörande förbindelsen mellan de elektriska
och magnetiska enheterna bör dock för sammanhangets skull
erinras om det sätt, på vilket denna knytes. I detta MAXWELLska
system (med e. s. e. och e. m. e.) sättes den konstant, som ingår
i lagen för förbindelseledet (elementärt Biot-Savarts lag)
ävenledes dimensionslös. Det är under denna förutsättning som kvoten
mellan dimensionerna i e. s. e. och e. m. e. blir en hastighet För
den som är insatt i de Maxweliska ekvationerna, av vilka
nyssnämnda lag är ett specialfall, är det förhållandet omedelbart klart,
att denna hastighet tillika betyder de elektromagnetiska vågornas
utbredningshastighet i vacuum.
Man kan ha olika uppfattning om vad angivandet av
dimensioner skall ha till ändamål. Använder man dem endast för att
kontrollera formlers homogenitet eller för att mera aritmetiskt
studera storheters beroende av varandra (dimensionsräkning),
så är det ju mer eller mindre likgiltigt hur grundenheterna väljas
och därmed hur dimensionerna falla ut. Men vi ha redan antytt,
att valet av grundstorheter bör göras så, att dimensionssystemet
innebär något mera, nämligen att det verkligen utsäger eller
antyder något av den fysikaliska verkligheten. Det har träffande
uttryckts så, att en storhets dimension bör vara »ett stenogram
av dess definition».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
