Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Felet med dimensionerna hos C. G. S.-enheterna i
elektricitetsläran, som nästan alla ha brutna exponenter, är att de icke alls
fylla detta krav. Vår analogi i första avdelningen leder oss till
det påståendet, att uttrycket cnfig* sec~l för en elektrisk laddning
icke säger mera om denna än det konstruerade uttrycket cm3 sec~2
om massan, d. v. s. ingenting alls. Därför ha också på sistone
flera ledande fysiker med skärpa vänt sig mot att vidare använda
dessa dimensionsuttryck.
De hålla sig numera kvar i sin kategoriska form endast i en del
elementära läroböcker. I gängse nyare hand- och läroböcker
påpekas däremot det riktigare förhållandet. Men tyvärr råder det
tills vidare stor förvirring, då det gäller att finna de nya
uttryckssätten. Reformatorerna äro i detta som i så många andra fall
ganska oense.
I många fall har man som i Handbuch der Physik (bd. XII,
förf. Zerner) nöjt sig med att låta eQ och /u0 gå in i
dimensionsformlerna och alltså låta dessa utgöra grundstorheter för var sitt
system. Härmed har ju dimensionsfrågon beaktats, dock utan att
den önskade större klarheten ernåtts.
Mies förslag. Ett mycket betydande reformförslag framlägges
i professor Mies band Elektrodynamik av Handbuch der
Experi-mentalphysik. På mycket temperamentsfullt sätt går han till
rätta med den dimensionella begreppsförvirringen inom
elektricitetsläran och rekommenderar i stället följande system av fyra
grundstorheter, som han i sin framställning konsekvent tillämpar,
nämligen längd, tid samt två elektriska: elektricitetsmängd och
spänning (med motsvarande enheter cm, sec, coulomb och volt).
Härigenom kommer ju emellertid icke massan med och därmed
ej heller kraftenheten dyn. För elektricitetslärans räkning föres
i stället in den ur de elektriska storheterna härledda kraftenheten
stehn = joulejcm, som med nuvarande enhetskonvention är nära
lika med 107 dyn. Mies framställning klarlägger förträffligt den
nuvarande situationen men kommer efter år 1940 att vara
föråldrad. Jfr avd. VII nedan.
Sommerfelds förslag. I fjol tog ingen mindre än Arnold
Sommerfeld till orda i denna fråga i ett föredrag på 11. tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
