Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om värdena på c, e/m, e och h. Av docent Sten von Friesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en noggrannhet av omkring ± 1 promille. Våglängden mättes för
elektroner med känd volthastighet. Den accelererande spänningen
erhölls från ett Greinacher-kopplat högspänningsaggregat, till
vilket anslutits en utjämningsanordning, bestående av bl. a. ett
radiorör. Spänningen från denna anordning höll sig konstant på ett
par tiondels promille, och kunde mätas mot normalelement.
Våglängden bestämdes ur spektra, som erhöllos därigenom att en
elektronstråle, som passerat genom två smala spalter, fick träffa en
blyglanskristall. Kristallen hade blivit etsad i saltsyra, så att
enstaka småkristaller stucko upp över ytan med sin ursprungliga
inbördes orientering bibehållen. Vinkeln mellan strålen och
kristallytan var liten, och därför passerade elektronerna igenom
småkristallerna, och dessa verkade som ett vanligt transmissionsgitter
och gåvo upphov till mycket smala spektrallinjer, som kunde
noggrant mätas på en fotografisk plåt.
e kan beräknas genom att man kombinerar de Broglies lag, som
anger sambandet mellan elektronhastigheten v och
elektronvåglängden A med uttrycket för Rydbergskonstanten.
h
de Broglies lag X = — kan skrivas om på följande sätt:
Här har hastigheten v ersatts med volthastigheten V och
elektronens vilomassa m0 införts. Rotmärket efter Å har tillkommit på
grund av massans hastighetsberoende. X är införd för att under-
För e får man härur uttrycket:
4,
e —
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
