Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasurladdningslampan. Av dr G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tandningen så, att först en glimurladdning, alltså en urladdning
med högt katodfall, inledes mellan t. ex. urladdningsrörets ena
glödelektrod och en i dess omedelbara närhet befintlig
hjälpelektrod. Genom denna
hjälpurladdning uppvärmes glödelektroden,
åtminstone partiellt, och dessutom
underlätta de från
hjälpurladd-ningen härrörande jonerna
tandningen av en urladdning mellan
huvudelektroderna. Sedan
huvudurladdningen väl kommit i gång,
räcker energiomsättningen vid
elektroderna till att hålla dessa
glödande, om deras konstruktion är
avpassad härför.
Glödkatodförsedda
urladdningsrör kunna utföras med de mest
olika gas- eller ångfyllningar. Principiellt kan man särskilja
tvenne urladdningstyper; lågtrycksurladdningar och
högtrycksurladdningar, till vilka senare även den s. k.
superhögtrycksur-laddningen kan räknas. Urladdningsrör innehållande
kvicksilverånga kunna allt efter energitillförseln drivas som lågtrycks-,
högtrycks- eller superhögtrycksurladdningsrör. Glödkatodförsedda
neonrör eller natriumlampor t. ex. drivas däremot lämpligen
endast med lågtrycksurladdning. För närvarande äro
natriumlampan, representerande lågtrycksurladdningen, och
kvicksilverlampan i högtrycks- och superhögtrycksdrift synnerligen aktuella.
Ehuru elementarprocesserna i både natriumlampan och
kvicksilverlampan , i nyssnämnda utföringsform givetvis grunda sig på
samma fenomen: den elektriska exciteringen till ljusutsändning av
gasens atomer, äro dock de gynnsammaste arbetsbetingelserna
för de båda lamptyperna mycket olikartade. För att klargöra
förhållandena är det nödvändigt att något närmare beskriva de
förlopp, som äga rum vid ljusutsändandet.
Kör sig en elektron i t. ex. natriumånga med en hastighet, som
uttryckt i den accelererande spänningsdifferensen, understiger 2. l
Fig. 5. En ofta använd koppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
