Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernest Rutherford. Av fil. dr Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den mest omsorgsfulla eftertanke åt de uppgifter han förelade sina
studenter, så att problemen skulle avpassas efter vars och ens
förmåga och sålunda föra till goda och givande undersökningar. Han
observerade var och en, begärde och fordrade, att alla skulle göra
sitt bästa och inspirerade genom sin egen entusiasm. Sina
studenter, även de yngsta, behandlade han som medarbetare — om
det var nödvändigt, talade han till dem ’som en far’. Dessa
egenskaper tillsamman med hans storsinta, ädelmodiga natur och hans
säkra, sunda omdöme gjorde honom avhållen av alla.»
Rutherford behöll icke sina idéer för sig själv utan lämnade
ofta åt andra att utföra även mycket viktiga undersökningar. Där
han hade sin verksamhet — både i Montreal, Manchester och
Cambridge — samlade han kring sig en skara energiskt arbetande
forskare. Många kommo från främmande länder för att i
Rutherfords laboratorium få nya livväckande impulser.
Trots att Rutherford bedrev sina forskningar med den
största intensitet, fann han också tid till umgängesliv. Måhända
var det hans enastående vitalitet, som drog människor till
honom. Det säges, att han i hög grad ägde förmåga att sprida
trevnad kring sig och de sammankomster han besökte blevo
alltid lyckade om icke för annat så på grund av hans blotta
närvaro.
Cavendish-laboratoriet i Cambridge har utvecklats på ett
storartat sätt under Rutherfords ledning. Vid dess sida har skapats
Mond-laboratoriet, avsett för magnetiska undersökningar, och
dessutom ett särskilt högspänningslaboratorium, vilket just står
färdigt att tagas i bruk. Här skall erhållas en konstant,
accelererande spänning av 2 millioner volt, tillräcklig att alstra en gnista
ungefär 6 meter lång. Det är vemodigt att tänka, att
Rutherford aldrig skulle få tillfälle att draga nytta av dessa väldiga
experimentella resurser, som nu ställdes till hans förfogande.
År 1930 förlorade Rutherford sitt enda barn, den högt älskade
dottern Eileen, gift med professorn i matematik i Cambridge
R. H. Fowler. Det var ett hårt slag, som hotade att bryta
ned honom; blott i någon mån tröstades han genom sin
tillgivenhet för sina fyra små barnbarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
