Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar av neutronernas egenskaper. Av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta mera komplicerade fenomen), så avböjas avsevärt de
neutroner som kollidera med atomkärnorna. Om man uppmäter det
relativa antal neutroner, som avböjts vid passagen genom ett
materieskikt av viss tjocklek, kan man beräkna inom vilken yta en
neutron måste träffa en kärna för att avböjas ur sin bana. Den
effektiva träffytan hos olika ämnen framgår av fig. 2. En träffyta
på 3 • 10-24 cm2 (hos t. ex. järn) svarar mot en kärnradie på 10-12
cm, och detta stämmer ungefär med på andra sätt beräknade
värden.
Kärnomvandlingar. Men överskottsenergien, när neutronen
träffat kärnan, kan också bortgå i form av y-strålning.
Neutronen har då infångats av kärnan, och vi ha fått en ny kärna med
samma laddning (och alltså samma kemiska egenskaper) som
den ursprungliga, men med en atomvikt, som ökat en enhet.
Med andra ord, kärnan har övergått till sin närmast tyngre
isotop.
Vidare kan en a-partikel utsändas. Den nya kärnans
atomnummer är då två enheter och dess atomvikt tre enheter lägre än
den ursprungliga kärnans. Slutligen kan också en proton
emitteras, varvid kärnladdningen sjunker med ett, men massan blir
lika stor som den var före beskjutningen.
Dessa reaktioner gestalta sig ofta mycket olika beroende på om
de bombarderande neutronerna ha stor eller liten hastighet. I
regel fordra de reaktioner, vid vilka protoner utsändas, en stor
energi hos de bombarderande neutronerna. Detta gäller särskilt
om den nybildade kärnan är radioaktiv. Vid det radioaktiva
sönderfallet återbildas nämligen den ursprungliga kärnan under
elektronemission, och slutresultatet av de båda processerna blir
alltså att den infallande neutronen övergått till en proton och
en elektron. Då massförlusten härvid icke är avsevärd måste
största delen av den energi (ofta några millioner elektronvolt),
som frigöres vid den radioaktiva processen, ha tillförts i form av
kinetisk energi hos den infallande neutronen. En neutrons
bindande under protonemission är därför i regel en endotermisk
process.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
