Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar av neutronernas egenskaper. Av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om däremot en a-partikel utsändes vid neutronbindningen,
frigöres i regel energi, och denna (exotermiska) process är därför
ofta möjlig även om de infallande neutronerna ha liten energi.
I många fall äro långsamma neutroner oerhört mycket
verksammare än snabba. Så har t. ex. borkärnan en träffyta på icke
mindre än 600 • 10-24 cm2 för långsamma neutroner, vilket kan
tolkas så att dessa infångas av kärnan om de blott passera mindre
än 14 • 10 —12 cm (vilket är ungefär 20 gånger »kärnradien» hos bor)
från dess centrum. Processen användes som reagens på neutroner
(se ovan).
De kanske intressantaste kärnreaktionerna äro de, vid vilka
neutroner infångas under emission av y-strålning. Dessa
reaktioner påvisades först av Lea (i Cambridge), som fann att ämnen
som innehöllo väte utsände en y-strålning, när de träffades av
neutroner. Denna uppstår, när neutronerna förena sig med
vätets protoner till deutoner. Processen är alltså en direkt
omvändning till Chadwick-Goldhabers kärn-fotoeffekt, vid vilken
deu-tonen sönderdelas av en hård y-strålning i en proton och en
neutron.
Senare visade Fermi och hans medhjälpare, Amaldi,
djAgostino, Rasetti och Segré (i Rom), att den nya isotop, till vilken
en atomkärna övergår genom infångande av en neutron, ofta är
radioaktiv. Så är ju förhållandet t. ex. med silver. Om sådana
reaktioner åstadkommas genom snabba neutroner, är effektiva
träffytan ofta av storleksordningen 10 ~ 24 cm2, d. v. s. ungefär
densamma som vid elastisk spridning.
Termiska neutroner. Fermigruppen fann emellertid vid fortsatta
undersökningar, att radioaktiviteten hos ett silverfolium, som
exponerats för neutronstrålning från en radon-beryllium-källa,
ökade starkt om ett vätehaltigt ämne (paraffin eller vatten)
placerades i närheten.
De förklarade detta egendomliga fenomen på följande sätt.
När en neutron rör sig genom paraffinet, kolliderar den upprepade
gånger med protonerna (vätekärnorna) som finnas där, vilket
medför att dess energi efter n kollisioner i medeltal minskat till e~n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
