- Project Runeberg -  Kosmos / Band 15. 1937 /
119

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturen i ljusbågar. Av fil. dr A. E. Sandström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fastställas vid en och samma tidpunkt, dels därför att med de
fotografiska metoderna erhållas utmärkta möjligheter till
samtidig temperaturbestämning inom ljusbågens eller urladdningens
olika delar (jmfr särskilt vid växelströmsbågen).

DEN FOTOGRAFISKA METODEN FÖR
INTENSITETSMÄTNINGAR.

Den fotografiska plåtens svärtning kan skrivas som en funktion
/ (/ • tp) av den infallande intensiteten I och exponeringstiden t.
<p kallas Scitwarzschilds konstant. Den är för vanligt ljus < 1
och varierar med våglängden. Då svärtningsfunktionen kan
variera från plåt till plåt, är det nödvändigt att på samma plåt
som det undersökta spektret upptaga en serie intensitetsmärken.
Då emellertid känsligheten hos alla fotografiska plåtar varierar
med våglängden, böra dessa intensitetsmärken göras med ett
kontinuerligt spektrum med känd spektral intensitetsfördelning.
Ornstein har härför valt spektret från en s. k. bandlampa, där
lyskroppen består av ett tungstenband. Mittpartiet av detta
band har en konstant temperatur, varemot ändarna helt naturligt
ha en lägre och hastigt avtagande temperatur. För att de ej skola
bidraga till det emitterade spektret, äro de bakåtböjda.
Intensiteterna i de olika delarna av det av lampan emitterade spektret
evalueras för olika strömstyrkor.

Vid den fotografiska upptagningen av intensitetsmärkena
förfares vanligen sålunda: En bild av bandlampans glödkropp
projiceras på spektrografspalten, varefter en serie spektra tagas med
samma exponeringstid men för olika strömstyrkor. På samma
plåt upptages, med samma exponeringstid som för
svärtnings-märkena, det spektrum, vars intensitetsfördelning skall
bestämmas. Även här projiceras en bild av urladdningen på
spektrografspalten. Ger spektrografen stigmatisk avbildning,
åstadkommes då varje punkt av en spektrallinje av ljus, som utgått
från en viss del av den ljusemitterande urladdningen. Det är
härigenom, som den fotografiska metoden ger så stora möjligheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1937/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free