Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska industrilaboratorier II. Av fil. dr Sven Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en förstklassig piezoelektrisk mikrofon med förstärkare och
rör-voltmeter. ,
Emellertid ger denna metod ej tillräckliga upplysningar, när
det gäller ett mera djupgående studium av ljuden och deras
bekämpande. För det första är det totala ljudtryckets
effektivvärde ej något säkert mått på den fysiologiska och psykiska effekt,
som ljudet åstadkommer. Det kan mycket väl inträffa, att två
frekvensblandningar, som giva samma ljudtryck, dock kvalitativt
äro så olika, att den ena innebär en mycket obehaglig
ljudsensation i förhållande till den andra. För det andra är det vid mätning
att det totala ljudtrycket ej möjligt att med någon grad av
säkerhet urskilja eller isolera de olika ljudkällor, som förekomma i
dammsugaren.
För ett mera inträngande studium på området har laboratoriet
därför anskaffat en omfattande apparatur för akustisk
frekvensanalys, varigenom det blir möjligt att angiva de tonfrekvenser
som äro starkt framträdande i ljudblandningen och att sätta dem i
relation till motorns varvtal, kollektorns, rotorns och fläktarnas
delning m. m., d. v. s. att lokalisera de olika ljudkällorna. Likaså
blir det möjligt att studera den fysiologiska effektens beroende
av ljudintensitetens fördelning över frekvensskalan och att
angiva vilka frekvensblandningar, som äro särskilt »farliga».
Instrumenteringen för dessa undersökningar består av en
Siemens’ oscillograf med 6 slingor, en katodstråloscillograf och
en frekvensanalysator, båda av Radiobolagets tillverkning samt
en del andra instrument och anordningar, som skola behandlas
senare.
För att studera en tonblandnings frekvensspektrum erbjuder
sig naturligtvis möjligheten att via mikrofon och förstärkare med
en oscillograf upptaga ljudtryckets variation som funktion av tiden.
Man erhåller då en mer eller mindre komplicerad kurva, som kan
göras till föremål för Fourier-analys. Så länge man har att göra
med enklare harmoniska förlopp, är detta möjligt utan alltför
omfattande räknearbete (ex. analys av en vanlig växelström med
ett fåtal övertoner). Men denna analysmetod är av praktiska skäl
oanvändbar redan om det gäller analys av en enstaka ton (med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
