Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska industrilaboratorier II. Av fil. dr Sven Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många övertoner) från ett musikinstrument. Så mycket mindre
kan den användas för undersökning av det mycket komplicerade
dammsugäreljudet, vilket därtill utgör ett icke harmoniskt
förlopp, varför Fourier-analysen av principiella skäl är utesluten.
För den akustiska frekvensanalysen vid laboratoriet användes
en automatisk metod, vars princip angivits av des Ooudres
redan år 1898. Metoden har emellertid kommit till egentlig
användning först efter elektronrörteknikens utveckling. Den har
i sin nuvarande form väsentligen utarbetats av Grutzmacher
(och, oberoende av denne, av Moore och Curtis).
Enligt detta förfaringssätt upptages ljudet med en mikrofon och
förstärkes i en förvrängningsfri förstärkare, så att den därifrån
utgående växelströmmen exakt motsvarar ljudkällans
tonblandning.
På denna växelström lagras en sinusformad växelström av känd
frekvens och konstant amplitud, den s. k. söktonen. Mellan
söktonen och deltonerna i ljudblandningen uppstå svävningar. Om
den totala frekvensblandningen nu på lämpligt sätt tillföres en
anordning, som har kvadratisk karakteristik, exempelvis ett
elektronrör, vars utgångsspänning är en rent kvadratisk funktion
av ingångsspänningen, så erhåller man på utgångssidan en
frekvensblandning, som innehåller bl. a. söktonens och deltonernas
summations- och differensfrekvenser. Ur denna frekvensblandning
utsilas med ett lågpassfilter alla frekvenser, som äro lägre än
exempelvis 20 Hz. Låter man söktonens frekvens långsamt genomlöpa
det frekvensområde, som skall undersökas, så passerar söktonen
alla deltonerna i den ursprungliga ljudfrekvensblandningen, och
så snart söktonens frekvensavstånd till en delton är mindre än
20 Hz, kan motsvarande differenston taga sig igenom
lågpassfiltret, varvid ett till filtret kopplat instrument gör utslag. Om
söktonens amplitud är konstant, så blir instrumentets utslag
proportionellt mot ifrågavarande deltons amplitud. På detta
sätt kan man alltså, om man i varje ögonblick känner söktonens
frekvens, erhålla en fullständig analys av den ursprungliga
ljudfrekvensblandningen, innefattande frekvens- och
intensitetsbestämning för varje delton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
