Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska industrilaboratorier II. Av fil. dr Sven Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den variabla sökfrekvensen alstras med tillhjälp av två
högfrekventa rörgeneratorer, den ena med fast, den andra med
variabel avstämning. Svängningarna blandas och den efter
likriktning erhållna differenstonen användes såsom sökton. För att
variera söktonfrekvensen har man alltså endast att förändra
den ena generatorns frekvens, vilket enkelt sker genom vridning
av den variabla kondensatorn i motsvarande svängningskrets.
Enligt detta förfaringssätt är det relativt lätt att erhålla en sökton
med de önskade egenskaperna, d. v. s. med konstant amplitud
och ren sinnsform inom hela det hörbara frekvensområdet.
Låter man nu en gemensam drivanordning samtidigt vrida
kondensatorn och den registreringstrumma, på vilken
analysinstrumentet upptecknar amplitudkurvan, så erhåller man
automatiskt ett fullständigt ljudspektrogram (audiogram). Man
behöver alltså endast kalibrera trummans vridning i
frekvensenheter för att direkt på audiogrammet kunna avläsa de i ljudet
ingående tonernas frekvens.
Analysens riktighet är i hög grad beroende därpå, att den
frekvenstransformerande anordningen i analysatorn verkligen
besitter en kvadratisk karakteristik, då i annat fall »spöken»
uppträda på audiogrammen. Valet av rör och av arbetspunkt på
karakteristiken är därför ett ganska ömtåligt problem; genom ett
av Vos angivet konstgrepp, enligt vilket man använder sig av
fyra på visst sätt kopplade rör för frekvensomformningen, kan
man emellertid eliminera denna svårighet.
Ljudanalysatorns upplösningsförmåga är givetvis bestämd av
ovannämnda lågpassfilters gränsfrekvens (i ifrågavarande fall
20 Hz). Därav bestämmes också analyshastigheten. Filtret har
nämligen en viss insvängningstid; för att man skall få ett
amplitudtroget audiogram, måste givetvis analyshastigheten avpassas så,
att filterkretsen hinner svänga in till full amplitud under den tid,
då differensfrekvensen mellan sökton och delton befinner sig i
området 0—-20 Hz. Önskar man exempelvis fördubbla
analysskärpan genom att använda en gränsfrekvens av endast 10 Hz,
så måste givetvis analystiden enbart på grund härav fördubblas,
men då dessutom insvängningstiden genom åtgärden ökar till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
