Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aerodynamiska laboratorier. Av professor I. Malmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luftsområde» medneds att tryck utbildas kring kroppens bakre
del. Tryckskillnaden mellan kroppens front- och baksida ger ett
»tryckmotstånd», vilket är den väsentliga delen av motståndet
inom ifrågavarande område av reynoldsska tal. Återstoden
utgöres av friktionsmotstånd mot kroppens yta.
Strömningen inom ett laminärt gränsskikt blir emellertid förr
eller senare instabil. Efter en viss sträcka — mindre ju större
hastigheten är — övergår strömningen till turbulent (virvlande).
I ett turbulent gränsskikt sker ett ständigt materialutbyte
mellan ytligare och djupare belägna skikt, och tack vare denna
energitillförsel utifrån fördröjes gränsskiktets uppbromsning. Om
reynoldsska talet är tillräckligt stort vid en viss kropp, för att
gränsskiktet skall hinna bli turbulent framom det laminära skiktets
separationspunkt, kommer sålunda den fria strömningen att
kunna följa ytan ett längre stycke in på kroppens baksida,
innan släppning inträder. Dödluftsområdet blir härigenom smalare
och tryckmotståndet å kroppen därmed mindre än vid
laminärt gränsskikt. Vid lämplig form å kroppen (»strömlinjeform»)
kan tryckmotståndet sålunda reduceras till nära noll, varvid
kroppens motstånd alltså till huvudsaklig del består av
friktionsmotstånd å kroppens yta.
Koefficienten för friktionsmotståndet (uttryckt med den
kvadratiska lagen) mot en yta har visat sig vara betydligt större vid
turbulent än vid laminär strömning vid ett och samma
reynoldsska tal (bildar med l satt = ytans djup i strömningsriktningen).
I båda fallen minskas vid en glatt yta
friktionsmotståndskoeffi-cienten med ökat reynoldsskt tal. Vid skrovliga ytor upphör
vid turbulent strömning denna minskning vid visst värde å
reynoldsska talet, större ju mindre den relativa storleken av
ojämnheterna är.
Om luften redan innan den når kroppen är turbulent, kan
på grund av alla dessa förhållanden vid olika turbulensgrad olika
motståndsvärden för en och samma kropp erhållas trots likhet i
reynoldsskt tal. Resultaten från olika laboratorier uppvisa
därför stundom olika koefficientvärden för samma kropp och
samma reynoldsska tal. Speciellt sker övergången från laminärt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
