Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aerodynamiska laboratorier. Av professor I. Malmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turbulent gränsskikt med åtföljande motståndsminskning vid lägre
reynoldsskt tal, ju högre initialturbulens luftströmmen besitter.
Man begagnar sig av detta förhållande för att definiera graden
av turbulens hos luftströmmar. Därvid göras
motståndsmätningar å klot och det reynoldsska tal bestämmes, vid vilket
motståndskoefficienten under sitt nedåtgående passerar ett bestämt
värde (c = 0,3).
Även beträffande storleken av tvärkraften å en med
avseende på strömningsriktningen osymmetriskt formad eller o
symmetriskt inställd kropp, t. ex. en flygplanvinge, har reynoldsska
talet visat sig öva inflytande. För en flygplanvinge med bestämd
inställning relativt luftströmmen (= bestämd anfallsvinkel)
synes visserligen koefficienten för tvärkraften (uttryckt medelst
den kvadratiska lagen) vara tämligen oberoende av reynoldsska
talet. Det maximala genom anfallsvinkelökning uppnåeliga
värdet å denna koefficient uppvisar däremot en betydande
skaleffekt. Vid vissa former å vingens profil ökar maximumvärdet
med reynoldsska talet, vid vissa former går ändringen i motsatt
riktning. Initialturbulens hos luften påverkar även i detta fall
värdena.
Allt detta är resultat, som så småningom framkommit vid
undersökningar i de aerodynamiska laboratorierna..
Erfarenheterna beträffande det reynoldsska talets betydelse hava
successivt vidgats, i den mån laboratoriernas möjligheter att
framträngatill högre och högre värden å detta tal ökats, och de ökade
insikterna hava å andra sidan framtvingat allt större och större
laboratorier. Enär dessa laboratorier haft till huvuduppgift att
förse flygtekniken med erforderligt underlag för flygtekniska
beräkningar, har det varit nödvändigt att anpassa laboratorierna
efter flygteknikens egen utveckling. Så länge flygplanens
hastighet var relativt låg, kunde man utan att erhålla alltför stora
divergenser mellan modellförsök och tillämpning i full skala nöja
sig med modeller i relativt liten skala. Vid ökning av
flyghastigheten få frågor rörande friktionsmotståndet och vingars
maximala bärkraft ökad betydelse, och därmed ökas fordringarna på
skalan för modellförsöken. Även resultaten av undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
