Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isaac Newton. Av professor C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad jag här har skildrat, är Newtons liv under åren 1690—
1696. Sömnlösheten gick för honom så långt, att han under
fjorton dagar icke fick någon sömn. De sjuka tankarne togo sig
uttryck i brev. Ryktet, att Newton var på sinnessjukdomens
rand, spred sig i Europa. Räddning från sjukdomen fick han först,
då han fick lämna Cambridge med dess plikter och dess minnen
och i London söka en ny miljö.
Jag skulle nu vilja yttra några ord om Newtons teologiska
arbeten. Hans viktigaste teologiska skrift trycktes första gången
1754, alltså 27 år efter Newtons död. Den upptogs därefter i
Horsleys upplaga av Newtons arbeten under titeln: »En historisk
redogörelse för två anmärkningsvärda textfel i skriften».
Manuskriptets ganska märkliga öden ha utretts av Lockes biograf,
Lord King. De bibelställen, som Newton upptagit till granskning
äro Johannes l:sta brev kap. 5 v. 7, 8 samt l:sta brevet till
Timoteus kap. 3 v. 16. Det första stället lyder i Karl XII:s bibel:
»Ty tre äro som vittna i himmelen, Fadren, Ordet och den Helige
Ande och de äro ett. Och tre äro de som vittna på jorden, Anden,
Watnet och Blodet, och de tre äro ett.» Det andra stället lyder:
»Och utan tvivel är Gudaktighetens hemlighet stor: Gud är
uppenbar worden i köttet, rättfärdigad i Anden, synt Änglarne,
predikad Hedningarne, trodd i werlden, upptagen i härligheten.»
I sextonhundratalets bibel äro dessa ställen de båda huvudstöden
för treenighetsläran. Newtons utredning är av textkritisk art.
Den synes fullt tillfredsställa de anspråk, som man kan ställa
på en undersökning av denna art och från denna tid. Som Charlier
påpekat, äro de ställen, mot vilka Newton vänder sig, desamma,
som långt senare blevo föremål för Viktor Rydbergs kritik. Det
motiv, som föranlett detta arbete av Newton, har säkert icke varit
antikristligt. Däremot har det varit antikatolskt. Newtons skrift
kan betraktas som ett led i Cambridgeuniversitetets försvar mot
den hotande katoliseringen.
Av ett visst intresse är, att Newtons teologiska studier, både
de som numera äro tillgängliga i tryck och de som påträffas i hans
papper, äro av utpräglat rationalistisk art. Påståendet, att New-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
