Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isaac Newton. Av professor C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ton stått under inflytande av Jakob Böhme, får icke något stöd
av Newtons teologiska verksamhet.
De sista åren utfylldes av kronologiska studier. Deras historia
är följande. Prinsessan av Wales under Georg I:s tid, Carolina
av Anspach, hade från sin Hannovertid och dess umgänge med
Leibniz ett intresse för vetenskapliga problem. Hon hade en
kväll i veckan mottagningar för diskussion av dylika frågor och
här blev Newton en ofta återkommande gäst. En dag omtalade
han för prinsessan ett system för den antika kronologien, som han
uppgjort redan under Cambridgetiden. Prinsessan bad att få en
skriftlig framställning därav. På detta sätt kom ett manuskript
till stånd. På begäran fick Abbe Conti tillstånd att taga en avskrift
därav, dock blott mot löfte att använda den endast för eget
bruk. Löftet till trots lånade Conti ut manuskriptet, och det kom
bl. a. i händerna på Freret, en lärd kronolog och antikvarie, som
översatte det till franska och samtidigt tillade en ganska besk
kritik. En vacker dag 1724 överraskades Newton av ett brev
från en bokhandlare, Cavelier, i Paris, som meddelade, att han
var i besittning av manuskriptet, och anhöll att få rätt att trycka
det. Newton var nu sedan ungdomen van att icke svara på
obehagliga brev. Han lämnade alltså brevet obesvarat. Omkring
ett år senare kom frågan tillbaka med tillägget, att uteblivande
av svar skulle uppfattas som samtycke. Då icke heller denna
gång något svar kom, lät Cavelier genom en vän i London framföra
frågan till Newton och fick nu ett svar, nämligen ett bestämt
förbud. Detta svar kom emellertid för sent. Boken var redan
tryckt och en dag var den i Newtons händer med Frerets
anmärkningar. Newton satte sig genast ned och skrev ett genmäle. Det
offentliggjordes i Royal Societys tidskrift Philosophical
Transactions. Om Newton trott att han därefter skulle få vara i fred,
så hade han misstagit sig. I fem kraftiga avhandlingar drog en
auktoritet på kronologiens fält, fader Souciet, i härnad mot
Newtons system. Newton var 83 år gammal och han var en sjuk
man. Trots detta tog han sig för att utarbeta en definitiv
framställning av sitt system. Det blev en skrift på 376 kvartsidor.
Den utgavs efter Newtons död av Catherine Bartons make Conduitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
