Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya elementarpartiklarna och deras roll i den moderna kärnforskningen. Av fil. lic. Folke Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spektroskopiskt bestämda ock n kan alltså lätt beräknas. Då
protonens massa är 1.00813, är neutronen tyngre än protonen.
Skillnaden utgör i energimått 0.78 MeV.
Från observationer över den alternerande intensiteten i det
lätta och det tunga vätets bandspektra vet man, att protonen
har spinnet 1/2 och deuteronen spinnet 1. Då deuteronen är
sammansatt av en proton och en neutron, måste neutronens spin
vara halvtaligt. Det enklaste och ännu ej motsagda antagandet
är då, att neutronens spin är 1/2.
Beträffande neutronens magnetiska moment kan det synas
förvånansvärt, att man överhuvud talar om ett sådant, då
neutronen är en oladdad partikel. Innan man försökte sig på den till
synes hopplösa uppgiften att direkt experimentellt bestämma
magnetiska momentet, hade man indirekt beräknat dess storlek
med kännedom om momentet hos en sammansatt kärna,
nämligen deuteronen, vilken ju är uppbyggd av en proton och en
neutron. Protonens magnetiska moment är som redan nämnts
liH = pio • 2.46 (ju0 — 1 kärnmagneton) enligt direkta mätningar.
Deuteronens magnetiska moment kan, som närmre utredningar
visa, beräknas ur förhållandet mellan de hastigheter, med vilka
tungt och lätt ortoväte under inverkan av en paramagnetisk gas
övergå i paraväte. Man har på så sätt erhållit värdet fjbD = 0.85 -jbt0.
I deuteronen stå spinnen parallellt och neutronmomentet blir
därför: jbcn = juD —[ah = —1.61 -^0; /in är alltså negativt, vilket
betyder att det har den riktning, som man skulle vänta sig, om
neutronen vore negativt laddad. Huruvida kärnans magnetiska
moment kan anses vara en rent additiv egenskap hos de i kärnan
ingående partiklarna, återstår dock att visa. Undersökningar
över isotopernas spektroskopiska hyperfinstruktur synas ej ge
något säkert stöd härför.
Av största intresse är en av Bloch angiven metod att
experimentellt mäta eller i varje fall uppskatta neutronmomentet.
Bloch visade genom beräkningar, att den magnetiska
växelverkan mellan neutroner och elektroner bör ha ett mätbart
inflytande på reflexionen av långsamma neutroner mot magnetiska
atomer eller joner under förutsättning, att neutronen har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
