Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya elementarpartiklarna och deras roll i den moderna kärnforskningen. Av fil. lic. Folke Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiskt beräknade upp till elektronenergier av 300 MeV. Emellertid
meddela författarna, att de funnit enstaka partiklar, vilka erfara
abnormt små energiförluster. De föreslå två alternativa hypoteser
för tolkningen av dessa partiklar: 1) att en positiv eller negativ
elektron har någon egenskap annan än dess laddning och massa,
vilken kan förklara de små energiförlusterna; 2) att det existerar
partiklar med en enhetsladdning men med en (ej nödvändigt
entydig) massa, vilken är större än massan hos en normal fri elektron
men mindre än massan hos en proton. Författarna framhålla, att
undersökningar över partiklarnas räckvidd, krökningen av deras
bana i magnetfält samt partiklarnas ionisering tyda på, att
det är den sistnämnda hypotesen som är den riktiga.
Denna uppfattning har sedan hävdats i flera senare arbeten
av skilda författare. Man har sökt uppskatta massan hos den nya
partikeln med följande resultat (vi beteckna som förut massan hos
den vanliga elektronen med m):
Street o. Stevenson........... 130 -m
Nishina, Tacheuchi o. Ichimija...... 180 • m — 260 - m
Corson o. Brode............. 350 -m el. 700. m
RuhliGt o. Crane............. 120 -m
Ehrenfest................ 200-m
Atjger.................. 100 -m
Neddermeyer o. Anderson........ 240 • m
Huruvida spridningen i värdena är reell eller inte, torde man
inte ännu kunna avgöra. Det anses ur teoretisk synpunkt ej
omöjligt, att den tunga elektronen har ett »mass-spektrum».1
1 Redan 1933 synes Kunze vid undersökningar av kosmiska strålningen ha
observerat en tung elektron i Wilsonkammare. I ett i Zeitschrift fur Physik
publicerat arbete skriver han sålunda i anslutning till en figur: »Die andere
Doppel-spur des gleichen Tj^pus (Fig 5) zeigt dicht nebeneinander die diinne Spur eines
Elektrons von 37 Millionen Volt, und eine wesentlich stärker ionisierende Partikel
kleinerer Krummung. Die Natur dieser Partikel ist unbekannt; fur ein Proton
ionisiert sie wohl zu wenig und fur ein positives Elektron zu viel.» Den alltid
förefintliga risken, att enstaka dimspår av tillfälliga orsaker bli förstärkta eller
försvagade, torde vara den huvudsakliga orsaken till att Kfnzes iakttagelser så
föga uppmärksammats Av samma anledning ha de under de senaste två åren av
olika forskare publicerade dimkammarfoton av tunga elektroner länge mötts
med skepsis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
