Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 18. Av Moxnes registrerade spektra av norrsken, som spektrograferats
av Stormer, n:o 1 och 2 den 15—16 mars 1929 och n:o 8 den 17 april samma
år. N:o 1 är registrering av ett spektrum från vanligt norrsken i jordskuggan,
n:o 2 av ett norrskensspektrum från solbelysta delen av atmosfären,
no 3 från ett solbelyst norrsken.
linjen med höjden. Beträffande solbelysta norrsken stiger denna
effekt synnerligen kraftigt och Vegard har funnit, att
förstärkningen av såväl Ol-tripletten som linjen 6 590 Å. kan uppgå till
flera hundra procent. Den typ av norrsken, som benämnts röda
norrsken av typen A, får sin färg av Ol-tripletten, representerad
av 6 300.3 Å.
Vi ha även omnämnt och beskrivit den andra röda
norrskenstypen B. Denna karakteriserades av att den nedre, mot jorden
vända delen hade röd färg. Vegard gör gällande, att den första
positiva kvävegruppen undergår en gradvis förstärkning, uppifrån
och nedåt.
Däremot framlägger Harang1 fotografier av norrskensspektra
från norrsken med röd underkant och vanliga gulgröna norrsken.
1 Leiv Harang, Height Measurements of selected Auroral Forms, Geof. Publ.,
Vol. XII, No. 1. Oslo 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
