Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som visa, att i de senare 6 590Å., tillhörande kvävemolekylen, är
tydligt framträdande, men att den i norrskenen med röd
underkant är mycket svag i förhållande till OI-linjerna, 6 300 Å. och
6 360 Å. Enligt Harang skulle alltså den röda färgen i
norrskenstypen B även orsakas av den röda syretripletten. (Jag har
här med Vegard alltid använt uttrycket triplett, ehuru väl
knappast mer än de här två nämnda kunnat identifieras.)
Huru det förhåller sig med denna sak, torde vara svårt att utan
ganska ingående undersökningar avgöra. Enligt min personliga
erfarenhet kan man dock märka en högst väsentlig skillnad i den
röda färgens utseende i typen Å och B. Detta kan emellertid ha
andra orsaker. Säkert torde det få anses konstaterat, att den röda
triplettens intensitet ökas i norrsken av typen A. Detta synes
väl i fig. 19, som visar spektrofotometriska kurvor enligt Vegard
av de båda Jinjerna 5 577 Å. och 6 300 Å., dels av en övre
rödfärgad del — till vänster — dels av en undre gulgrön del
— till höger — av norrskensstrålar från den 11 och 12 oktober
1937. Vegard uppgiver, att den relativa intensiteten av den röda
linjen i strålarnas röda del i medeltal var 2.25 gånger starkare
än i nedre delen.
För att förklara den här beskrivna ökningen av den röda
norrskenslinjens relativa intensitet med höjden och i röda och
solbelysta norrsken anser Vegard ingen annan förklaring möjlig än
att det metastabila 1D2-tillståndet måste kunna uppkomma på
annat sätt än genom övergången XD2— 1S0. Primärt uppstår
norrskenet genom materiens excitation av utifrån ankommande
elektriska korpuskler. De i övervägande antal förekommande
kvävemolekylbanden ha en intensitetsfördelning, som motsvarar
dem man erhåller, om kväve utsattes för snabba elektronstrålar.
Härav dragés den slutsatsen, som tyckes stödjas av
laboratorieundersökningar av Kaplan, att ^-tillståndet skulle uppstå
genom en stöt av andra slaget genom aktiverat kväve mot
syremolekylen, varvid skulle bildas en normal syreatom och OI (1S0).
På detta sätt är alltså den gulgröna linjens uppkomst möjliggjord.
Vid utsändandet av den gulgröna linjen kommer syreatomen i
tillståndet *D2 och därav kan slutligen de röda syrelinjerna uppstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
