Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
netiska vågors (radiovågors) förhållande till elektronskikten —
E-skikten och F-skikten — beräknat temperaturer, som uppgå till
1,000 grader absolut och mer på en höjd av 300 km. Dessa senare
ha förutsatt en gravitationsjämvikt. Om denna höga temperatur
existerar kan den förklara atmosfärens oerhörda vertikala
utsträckning i den solbelysta delen. Existerar denna höga temperatur
icke, måste atmosfärens vertikala utsträckning förklaras på annat
sätt. En dylik förklaring skulle också lösa den gåta, som studiet
av elektromagnetiska vågors fortplantning givit vid handen, att
det på 300 km:s höjd måste finnas en elektronmängd av ända upp
till en million per cm3, vilket just föranlett Appleton och andra
att antaga en hög temperatur. Vegard har också givit den
förklaringen, att gravitationsjämvikt icke kan förutsättas, då även
elektrostatiska krafter måste förefinnas, vilka höja atmosfären
i den av solen belysta zonen. Den teori, Vegard utvecklar över
detta, vill jag icke här genomgå.
Jag har hopat tillräckligt med fakta angående norrskenen och
vidrört en del problem, som stå i samband med
norrskensforskningen. Min avsikt med denna del av uppsatsen har varit, dels
att söka giva en bild av de utomordentliga framsteg, som gjorts
på detta område, men även att påvisa, att ett mycket stort arbete
ännu återstår, innan särskilt vår kunskap om atmosfärens övre
skikt har fått fasta former. Det synes mig, som om ett ganska
intimt samarbete mellan forskning direkt av norrskenen,
särskilt deras spektra, och utforskning i laboratorier av de frågor,
som eljest gärna besvaras med hypoteser, borde etableras. Sådana
hypoteser skulle säkerligen ofta kunna ersättas med teorier, om
ett intensivt laboratoriearbete direkt anknytes till
norrskensforskningen. Jag är övertygad därom, att icke endast den geofysiska
forskningen skulle vinna därpå, utan även den rena fysiken, som
nog redan erhållit mycket värdefullt genom det arbete, som
nedlagts på utforskning av norrskensfenomenen. Det är tydligt
av det föregående, att ett intensivt arbete borde nedläggas på
bestämning av norrskensspektrets våglängder bland annat för
en klar identifikation. Men det finnes dock en serie andra problem,
som stå öppna. En mängd linjer saknas, vars uteblivande icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
