Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Störmer har förklarat de maximala norrskenszonernas större
avstånd från polerna genom den verkan en mycket avlägsen
elektronström utövar på banorna. En sådan elektronström måste
också finnas på ett avstånd c cm från jordens centrum. Vidare
ha experiment visat, att en i det magnetiska meridianplanet
belägen elektrisk ström verkligen rycker norrskenszonerna längre
från de magnetiska polerna.
Överensstämmelsen mellan teori och experiment framgår
tydligt redan av Birkelands experiment. Å fig. 24 se vi Birkelands
terrella med infallande katodstrålar och därintill separat en figur
med gränskurvor i Rz-planet med γ1 i närheten av 1. Den
streckade linjen angiver ungefärligen atmosfärens övre gräns. Birkelands
experiment giver norrskenszonerna och även den oval, som
begränsar det förbjudna området för partiklarne.
Brüches senare experiment ha visat ytterligare experimentell
överensstämmelse med Störmers nyare undersökningar över
periodiska banor.
Av allt detta följer, att man icke längre kan betvivla, att
norrskenet verkligen uppstår genom att elektriska korpuskler kastas
in mot jorden. Att de komma från solen torde knappast vara tvivel
underkastat.
Som väl framgår av min korta framställning finnes emellertid
mycket att göra, innan norrskensproblemet blivit slutgiltigt löst.
Detta problem är intimt förbundet med gåtan om den övre
atmosfärens fysikaliska tillstånd, t. ex. dess temperatur och
sammansättning, dess dissociationsförhållanden och variationen av
dessa faktorer med höjden och tiden.
De gåtor, som atmosfären högt däruppe erbjuder, ha angripits
även från andra håll. Så ha vi redan nämnt några ord om korta
radiovågors förhållande vid reflexion mot de joniserade skikt,
som existera på olika höjder mellan 100 km och 300 km eller något
mera. Samarbete mellan forskningar av denna art och
norrskensforskningen har redan etablerats, och flera viktiga resultat ha i
detta hänseende erhålllits av Harang i Tromsö. Jag har ansett
mig böra avstå från att ingå därpå i denna uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
