Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Användning av elektronstrålning vid studiet av kristaller. Av professor G. Aminoff och fil. kand. B. Broome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reciproka gitter en utåt tilltagande uppdelning i fyra diagonalt
anordnade punkter, medan de inre punkterna inom den mot
l = 1 svarande ringen förblivit enhetliga. Mot varje
begränsningsyta på den genomstrålade kristalliten svarar enligt Laue en
vinkelrätt mot ytan utskjutande tagg (»Stachel») på intensitetsområdet.
Om kristalliten begränsas av exempelvis oktaederytor, får
intensitetsområdet alltså formen av en med 8 taggar i
kubdiagonalernas riktningar försedd kropp omkring varje gitterpunkt. I fig.
Fig. 19. Reflexionsfotogram av ett på ytan 100 av NaCl sublimerat, c:a 3 • 10-6
cm tjockt Ag-skikt. Skiktet är parallellorienterat i förhållande till den
underliggande strukturen, primärstrålen parallell med en kubkant. (Finch 1937, vid
upprepning av Kirchner’s och Lassen’s försök.)
18 (efter Kirchner och Lassen) ha konstruerats några punkter
(000, 200, 400 etc. samt t. ex. 11-1-1 och 11 • 1 • 1) i det rec.
gittret och de riktningar genom dessa, vilka motsvara
kubdiagonaler. Silverstrukturen är ytcentrerad, och om man ur rec.
gittret utesluter de punkter (t. ex. 100, 300 . . ., 110 . . ., 110 . . .
etc), vilkas strukturfaktor = 0, bilda de återstående punkterna
ett rymdcentrerat rec. gitter, nämligen det som motsvarar
kubhörn och kubmittpunkter i figuren. Vidare synes ett kilformigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
