Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgmätning. Av fil. kand. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skalan. Klarhetsgraden eller klarheten avtager från den klara
färgen med avtagande ljushet vid konstant mättnad. I fig. 26 b
återfinnas de skalor, som bildas av färger med en och samma
klarhet schematiskt återgivna.
Klarskalans genomsnittliga lutning mot gråskalan är olika
för olika färgtoner. Omkring gult, som äger flera ljusa
representanter än övriga färgtoner, är vinkeln mellan de båda skalorna
störst, omkring blått är förhållandet det motsatta.
Fig. 26 a. Färgtonsnitt. De streckade
linjerna sammanbinda färger med
samma ljushet, de heldragna linjerna
färger med samma mättnad. MF
representerar maximalfärgen. MM den
mest mättade, klara färgen.
Fig. 26 b. Färgtonsnitt. De streckade
linjerna sammanbinda färger med
samma klarhet, de heldragna färger med
samma fargstyrka.
Ljushetsskalorna begränsas sålunda av svart med ljusheten
noll och den klara färgen med samma mättnad,
mättnadsskalorna av neutralgrått med mättnaden noll och den klara färgen
med samma ljushet. Färgtonsnittets ljusaste färg är vitt, som skall
tillskrivas ljusheten 1. Varje ljushetsgrad blir därigenom
betecknad med ett tal mellan 0 och 1.
Förutom vitt och svart innehåller färgtonsnittet ytterligare en
fixpunkt maximalfärgen (MF i fig. 26), som äger den största
betydelse. Betraktar man en klarskala av exempelvis blå färgton,
skall man finna, att den tydlighet med vilken färgtonen
framträder eller färgstyrkan har ett maximum inom skalans mellan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
