Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgmätning. Av fil. kand. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma över en viss gräns inträffar blandning och sjunker den
under ett visst minimivärde inträder det s. k. skymningsseendet,
varvid synapparatens verkningssätt radikalt avviker från det
normala. Som norm för den fordrade belysningsstyrkan vid
iakttagelse av föremålsfärger kan sättas några tiotal upp till
högst ett tiotusental lux. Inom dessa gränser kar ögat förmågan
att anpassa sig, adaptera, efter varje ändring i belysningsstyrkan.
Vidare är färgseendet olika inom näthinnans centrala och
dess perifera regioner, där vissa, om färgblindhetsfenomenen
påminnande effekter uppträda. Som norm gäller färgseendet
inom synfältets centrala delar upp till närmare tio graders vinkel
från blickriktningen. Då högsta precision är önskvärd, brukar
icke större rymdvinkel än några få grader tillåtas. Dessa
förhållanden inskränka givetvis icke färgseendets »tillförlitlighet» lika
litet som det ännu snävare begränsade synskärpeområdets
begränsning inskränker formseendets.
Slutligen kan, som bekant, den mot en viss bestämd
ljusretning svarande färgen förändras genom förekomst av efterbilder
på nätkinnän eller induktion från angränsande färgfält. Dessa
effekter äro emellertid alltid möjliga att i tillräcklig grad
bortskaffa, vilket uppställes som fordran för att normalbetingelserna
skola vara uppfyllda.
Förutom ovan angivna tre fordringar, som tillsammans bilda
en kategori för sig, tillkommer det fundamentalt viktiga kravet
på vitpunktens fastläggande. Transformationsekvationerna (17)
få nämligen en bestämd innebörd först när de trikromatiska
mätetalen X, Y och Z för den vita fixpunkten blivit fastställda,
d. v. s. först så snart en ljusretning, som under de rådande
förhållandena bedömes som vit, blivit fastlagd. Ett i detta
sammanhang viktigt, tills vidare fullständigt outforskat problem, berör
den variation, som transformationsekvationerna undergå vid
förändring av vitpunktens läge i X YZ-systemet.
Som tidigare framkållits, är ögats bedömning av vitpunktens
läge inom vida gränser arbiträr. Som var och en har erfarenhet
av, uppfattas ett vitt pappersark som vitt oavsett måttliga
variationer i belysningsstyrkan och oavsett om det är belyst av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
