- Project Runeberg -  Fred med Norge, unionen må bära eller brista / På ren svenska af en f. d. riksdagsman /
38

(1895) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fred med Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid att rusta sig till försvar. »Nu eller aldrig» är lösen. Nu är »den
lämpliga tiden», just nu medan Norge är värnlöst.

Att det här talas å förstakammarherrarnes vägnar, lider intet tvifvel.
Och då allt går i vårt land som de vilja — komme det ock att gälla
uppenbart lagbrott — så lär det kunna bryta löst när som hälst.

*     *
*



Svenskarne anfalla. Norrmännen försvara sig.

Om svenske män då icke lyda revolulionsherrarne och vägra att
bära vapen mot Norge, kunna de göra det som trogne kristne och
laglydige medborgare.

Sverge kallas en kristen stat. Enligt regeringsformens § 16 må
konungen »ingens samvete tvinga eller tvinga låta», och något gröfre
samvetstvång kan icke tänkas än att med våld tvinga en människa, som
vill lefva efter Kristi lära, att i uppenbart trots mot femte budet och
evangeliets maning öfverfalla och döda sin nästa, utan att ens därför
kunna åberopa nödvärn.


I den för Sverge och Norge gemensamt gällande riksakten
bestämmes i § 12, att stadganden i riksakten icke kunna förändras utom på
det i Norges grundlags § 112 föreskrifna sätt, hvadan den af riksdagen
påyrkade revisionen endast skulle kunna genomföras fredligt och icke på
mindre tid än tre år.

Och enligt vår svenska strafflag, kap. 8, § 4, dömes svensk man
till döden eller lifstids straffarbete, om han bär vapen mot Norge, det
andra unionsriket.

Lydnad för öfvermaktens order är imellertid så allmän, att man
alls icke har att befara någon militärstrejk af vår värnpliktige ungdom,
äfven om den beordras till anfallskrig.

*     *
*



En student med goda kunskaper och äfven god öfning i praktiska
värf arbetade tappert för sin och de sinas utkomst. Han hade omsider
fått en fast plats med 2,000 kr. i årlig lön. Men nu måste han exercera
beväring och därmed förlora platsen.

— Jag kan ju icke undgå min värnplikt på annat sätt än om jag
skulle vägra, sade han till sin far. Och det ville jag nog gärna, ty min
afsky för mordvapnen är på väg att bli min religion. Men jag måste
foga mig i mitt öde.

Fadern rådde honom att före exercisens början tillställa
regementschefen en bevittnad skrift, däri han uppriktigt erkänner, att hans samvete
absolut förbjuder honom att döda någon människa vare sig frivilligt eller
på befallning, men att han, när han icke häller vill uppresa sig mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpafmn/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free