Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrige. Christiansand. 103
denna Tången. Dessutom berättade han, at de på många
ställen, Norr om Trundheim vid sjökanten, samla fisk-
hufvuden, blöta dem i vatten, ge dem åt Boskapen, och
således dermed föda dem om Vintern; men mjölken skal
likväl deraf få någon särdeles och föga behagelig smak.
Upp mot de der belägna fjällen samla bönderna häst-
dynga, blanda den ut med litet smått hö, och dermed
föda sin Boskap om Vintern.
Bark-bröd. Folket Norr om Trundheim up mot fjällen
skola i dyr tid, efter Conrectorns Mag. Monranr berättelse,
bruka bark-bröd af Furu-bark til sit uppehälle. Ja, hvart
år, fast ock sädes-växten vore tilräckelig, utblandas Hafran
eller Bjuggen med Furu-bark, och deraf baka de sig bröd,
hvaraf de äta, hvilket sker endast för den orsaken skul,
at ej afvänja sig från sådan föda, der missväxt skulle
infalla.
Foder för Hästar. Fjäll-bönderne der på orten taga
samma Furu-bark, hvaraf de pläga baka sit bröd, mala
den små, blanda Hafra deribland, slå varmt vatten derpå,
och ge åt sina Hästar. Conrectorn sade, at, ehuruväl de
köra hela Vintern starkt med dem, äro de ändock om
Våren hel feta och välmående.
Foder för Får. Dertil skala de dersammastädes barken
af Björkar och Aspar, lägga den | uti et ämbare eller Så,
sla hett vatten derpå, och gifva så Fåren at äta.
Alm-barks nytta. Alm-bark skola en del här i Nor-
rige i dyr tid bruka i stället för Furu-bark, at baka bröd
af. Den som äter af sådant bröd, skal väl blifva fet; men
benen i kroppen sades blifva lika som utmattade.
Den 18 Januarii.
Måslupen mark. De ängar och utmarker, som ligga
emellan bärgen, ehuru de vore tämmeligen högländte, och
sågo ganska härliga ut til sin belägenhet, voro dock så
öfvertäckte med Hypnis Bryis, eller Mås-arter, at det var
ynkan värdt, hvilket lärer komma af boskapens sena bet-
ning om Hösten, samt tidiga gnagning och trampning
om Våren.
p. 110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
