Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 111
104 Norrige. Christiansand.
Den 19 Januarii.
Skarfven ’beskrefs vara en sjö-fogel, til färgen beck-
svart: skal hafva endast en tarm: kan sluka en stor fisk
i sig; men ger den ock strax från sig igen. Fjädrarna
duga ej, at bruka til säng-kläder, mera än af Höns. Vid
hans fjäder sades ock det vara märkeligt, at om de läggas
i et bolster-var, tränga de sig dock altid igenom varet,
ehuru tjockt det ock vore. Mon Carbo Aquaticus Aucto-
rum? men underligt, at en sjö-fogel kan hafva oduge-
lig fjäder.
Kråkor sades ätas af en del här på orten.
Fisk-mås (Linn. Faun. Svec. 125.) kallas öfveralt här
i landet Måga. Deras Dun skal | vara mycket skönt til
bålster etc. Deras kött hålles för mycket läckert at ätas,
i synnerhet bröstet.
Gaul är en särdeles art af sjö-fogel, som beskrefs
vara stor nästan som en Gås, och henne nog lik, til färgen
grå. Den kommer om Väår-tiden ifrån de Södra orter, och
flyger här förbi. Skal ock vid sin flyckt hafva den syn-
nerliga egenskap, at de flyga alla i en rad, den ena efter
den andra, och kan ibland raden räcka til !/; a !/, fjerde-
dels mil. När den, som flyger främst, blir trött, begifver
den sig bak efter de andra, eller sist, och så växelvis.
De ses här på orten nästan aldrig nedre på marken, utan
de skjutas altid i flygten, om någon annors vil få dem.
Deras kött hålles här för den största raritet eller läcker-
bit. Det är fett, och lika som smälter i munnen. De
säjas fortsätta sin flygt Norr ut ända til den så kallade
Gaul-masan, som ligger emellan ’Trundheim och Bergen,
hvarest de hafva sit tilhåll om Sommaren, och lägga sina
ungar. De, som bo der på orten, hafva sin förnämsta
inkomst af dessa foglar; ty då de värpt en kulla ägg, gå
bönderna åstad och taga bårt alla äggen, samt dunen,
som ligger i boet, hvarpå Gaulerne å nyo börja at värpa.
Desse ägg lämnas orörda, så at fågelen får utkläcka dem;
men så snart bönderna märka, at ungarna blifva utkläckte,
gå de åter åstad, och bryta det yttersta på det ena ving-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
