Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien, Germantown. 163
kunde ej gifva mig något skäl dertil. Somlige skylte på
öfverflödet, andre på den ostadiga och ganska föränderliga
väderleken; ty de trod|de, at näppeligen någon ort kan
finnas i verlden, der väderleken är så obeständig och så
många ändringar på en dag underkastad, som här; så at,
rätt som det är den starkaste värman, kan det innom få
timar vara en stark köld, och så i annat, så at ibland
på en dag kan vara 4, 5 a 6. särskildta förändringar i
väderleken.
Träden i landet sades hafva samma beskaffenhet,
som Folket. Skepp, som byggas af de här i landet växta
trän, äro 1 varaktighet icke at likna med dem, som byggas
af de Europeiske träslagen, hvilket alla enhälligt intygade.
När et sådant här bygt skepp varat 6, 8 a 12 år, duger
det föga mer. Hinner det öfver 12 år; så får det räknas
för et under. Orsaken til alt detta är ej så lätt at finna
igen. Somlige gofvo skulden på trädet, andre på sättet
at bygga skepp, som här mäst sker af rådt timmer, då
det ej får tid, at tilbörligen torkas förut. Jag tror, at
bägge orsaker lärer sammanstöta. Jag såg här Ekstubbar,
der trädet för 8. a högst 12. år tilbaka varit afhuggit, at
de hade öfverst en hård skårpa; men bröts den sönder,
fant jag trädet i stubben mäst bårtrutnadt och nästan lika
som et mjöl, at jag kunde rifva honom sönder med hän-
derna; der dock våra Ekstubbar i Europa kunna stå i
långan tid, innan de taga en sådan förmultenhet.
Om aftonen reste vi tilbaka til Philadelphia.
Den 23 September.
Hare. Inga ordinaira Harar finnas här, utan endast
en art, som är midt emellan Hare och Canin. Desse göra
stor skada, då de komma in på Kål- och Rof-land.
Hvarföre en del af Norra Americas örter blomstra
så sent, och sällan bära mogen frukt i Europa. Månge
hafva undrat, huru det kommer til, at när Norra Americas
växter blifva öfverförde och planterade i Europa, så
blomstras största delen ganska sent, och deras frukt hinner
p. 236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
