Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien, Philadelphia. 205
dock lärer den förra vara något mera förgiftig, fast jag
sett folk så upsvullna och illa medfarna endast af dennas
rök, som någonsin af den andre, och at den ena Systren
kunnat utan någon olägenhet handtera denna, huru hon
velat; men den andra blifvit förgiftad, äfven endast af
dess ånga, eller när hon kommit den en aln när, och
ibland ej så när, allenast vädret blåst från busken på
henne. På mig har han ej haft den minsta skadeliga
verkan, ehuru jag både med små och äfven de aldra-
största gjort | väl öfver par hundrade försök på mig sjelf,
ja så, at ock saften af dem råkat komma in uti mitt öga.
På en annans hand, der jag smörgde ymnigt af dess saft,
blef huden på samma ställe några timar derefter hård,
nästan som barkat läder, och skalade sig de följande dagar
bårt, som små fjäll, hvilka föllo löst.
Den 11 October.
Om morgonen fölgde jag Handelsman P. Kock ut
til dess gård, 9 Ängelska mil från Philadelphia åt Norra
sidan.
Anmärkningar vid Ekar och Träverke. Ehuru uti
skogarna i Pensylvanien finnes et öfverflöd af Ekar,
och af långt flere särskildta slag, än längre til Norr der
1 landet; så bygges dock i denna Province ej så många
skepp, som längre emot Norr, enkannerligen uti Nya Äng-
land. Orsaken är, at förfarenheten lärt, at et och samma
slags trä, ju längre til Norr det tages, ju mera varaktigt
är det, och ju längre härdar det ut emot röta; men alt
tvärtom, ju längre til Söder. Träna här i landet, längre
til Söder, göra årligen långt starkare växt och tjockare
saf-ringar, än de emot Norr. Et och samma slags trä,
som växt uti de Södra Ängelska Provincier i America,
har långt större pores, än det, som vuxit i de Norra Pro-
vincier. Detta är orsaken, hvi ej så många skepp byggas
i Pensylvanien, som i Nya Ängland, och hvi flere i Pen-
sylvanien, än 1 Virginien och Mal|ryland, och ändteligen
alt för få uti Carolina; utan de i Carolina förskaffa sig
p. 298
p. 299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
