Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 297
204 Pensylvanien, Philadelphia.
kommit under hans Presidio, under namn Nozxa insectorum,
hvarest han p. 15 kallar det Bruchus America Septentrionalis.
Synnerligt var, at uti hela struten fans ingen ärt, som ej
var iholig. När de uti Pensylvanien förskrifva sig ärter
utifrån, och så dem, hålla de sig gemenligen goda och
maskfria första året; men det andra året de sås, börja
dessa skadedjuren äfven innästla sig deruti. Önskeligt
vore, at ej något af de skepp, som årligen gå från Pen-
sylvanien eller New-York til Ängland, Irland, Scotland,
Portugal, Spanien, Frankrike och Holland, någon gång
komme at transportera dessa med sig öfver til Europa.
Sålunda kan en se, hvad et enda förakteligt yrfä kan
göra, och at Vetenskapen om Insecternes Oeconomie och
egenskaper icke är at räkna bland fåfänga tidsfördrif och
minare nyttiga idrotter.
Rhus radicans (Linn. spec. 266) är en buske eller trä,
som växer ganska mycket här 1 landet. Han har samma
egenskap som Murgrön, eller Hedera arborea, i så måtto,
at han ej kan komma up från marken af sig sjelf, om
han icke får något at klänga sig på, antingen trä, gärdes-
gård, vägg, eller något annat. Jag har sett, huru han i
skogarna klifver up efter | stora trän mäst ända til deras
topp, och utslår öfver alt från sin stjelk eller lilla stam fullt
med rötter, med hvilka han så fäster sig vid träden, at
han nästan inväxer uti dem. Då han hugges af, flyter
en gulbrun saft, af nog vedervärdig lukt, allestäds utur
barken, der den blifvit afhuggen. Om bokstäfver eller
andra figurer skrifves med denna saft på Linne, fästa de
sig så fast, at de sedan ej kunna uttagas, utan ju mera
linnet tvättas, ju svartare blifva bokstäfverna. Gaåssar
bruka mycket, at rita med samma saft namn på sina
skjortor, skrifves därmed på papper, gå bokstäfverna lika-
ledes aldrig ut, utan blifva med tiden alt mörkare och
mörkare. Denna har samma oart och elaka egenskap, som
den REhus, hvilken förut är omtalt under d. 20 September,
eller pag. 211, nämligen, at den är på visst sätt förgiftig
för somliga, för andra icke, så at alla de egenskaper, som
äro upnämde vid den förra Rhus, tilkommer äfven denna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
