Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 312
214 Pensylvanien, Philadelphia.
uti en liten vall eller uphögning af 2 å 3 tvärfingers högd,
och en god tvärhands bredd. Tjockleken af mullen ofvanpå
gången 1 å& 2 tvärfinger. Ofta såg jag stora fläckar på
utmarkerna, som äro fulla med sådana gångar, hvilket
kan skönjas af bankarna, som äro upkastade. När en
stiger på en sådan, faller mullen ned, så at det är be-
svärligt, at gå på sådana ställen. De göras af en art
Mullvadar, dem jag uti et annat verk skal beskrifva. Alle-
handa matdugsna rötter äro 1 synnerhet dess föda. Af
en, jag haft fast, har jag märkt följande egenskaper: Han
var styfvare i benen, och hade uti dem en starkare kraft,
än många djur, i proportion til deras storlek, äga. När
han ville krafsa sig fram, hölt han altid fötterna snedt, som
åror. Jag lade min näsduk för honom, då han med nosen
började likasom vela böka sig in i den samma. Jag tog
strax bårt näsduken, at se hvad han gjort, och då hade
han, nästan inom en minuts tid, bårat en stor hop hål
på den samma. De voro borade i den skapnad, som hade
man med en pril gjort en hop hål på näsduken. På ask-
låcket, hvari han lades, måste jag lägga flera böcker,
annars lyfte han det upp, som ingen ting. Han var mycket
argsint, så at då något låg eller sattes honom i vägen,
der han ville fram, bet han djupa gropar deruti. När jag
satt mitt pennfoder af stål för honom; bet han i början
helt hvast och argt deri; men då han förnam, huru |! hårdt
det var, kunde jag sedan ej förmå honom at bita, hvarken
i det eller något annat. Desse mullvadar kasta ej up så-
dana högar, som våra Europeiske, utan göra endast dylika
gångar, som nyss äro omtalte.
Den 13 October.
Talgbuske kallades här af de Svenska en art af Porss,
af hvilkens bär man får et slags vax eller talg. Af de
Ängelska kallas den dels Candleberry-tree, dels Bayberry-
bush, och af Herr Archiater Linsaus uti dess Spec. plant.
Myrica cerifera. Den växer på somliga ställen ymnigt
på lågländt land i våt-däfvig sandjord, och tyckes den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
