Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien. Philadelphia. 263
Den 3 November.
Vid middagstiden begofvo vi oss från New York
tilbaka, och fortsatte så resan, at vi kommo til Phila-
delphia den 5. derpåföljande.
Cider. — Omkring Philadelphia hade de nästan för
mer än en månad sedan gjort Cider; dertil nödsakade
deraf, at äpplena voro så mogne, at de föllo af sig sjelfva
ned från träden; men vid vår resa til New York märkte
vi, at de åt den kanten då som bäst höllo på, at göra
sin Cider. Hvaraf ses, at äpplena omkring Philadelphia
falla förr af träden, än uti New York; antingen at jord-
monen, eller en starkare hetta om sommaren i Phila-
delphia, eller något annat är orsaken dertil. Eljest hade
de ingen förmon deraf, at de så bittida måste göra sin
Cider, ty en långsam förfarenhet hade lärt dem, at ju
tidigare de här kommo at göra den samma, ju sämre blef
den; emedan den starka sommarhettan sades göj|ra, at
fermentation icke blef så god, som då det skedde senare.
Polcat kallades af Ängelsmännerna härstädes et fyr-
fotadt djur, hvilket finnes nog allmänt ej allenast i Penn-
sylvanien, utan ock längre både til Norr och Söder i
Norra America. Uti New Yorks Province kallas det ge-
menligen Skunk. De Svenske här i landet kallade det
Fiskatta, af den oliderliga stank, den ibland gifver från
sig, hvarom strax nedanföre. Fransoserne i Canada kalla
det för samma orsaks skul dels Bete puante, dels Enfant
du diable. En del Fransoser kalla det ock Pekan. Det är
beskrifvit och med lefvande färgor afritadt af Herr CATESBY
uti dess Natural History of Carolina Vol. 11. p. 62. f. 62.
under namn af Putorius Americanus Striatus. Han är i
närmaste slägtskap med mårdar, och til storleken äfven
mäst den samme. Färgen är gemenligen svart med en
hvit rand midt långt efter ryggen, och par sådana hvita
ränder långt efter hvardera sidan, hvilka gå parallelt med
den första. Ibland, fast sällan, visa sig ock sådane, som
äro mäst hel hvita. Litet för än vi nu återkommo til
Philadelphia, sågo vi en ligga vid en gård, som var af
. 378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
