Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 382
266 Pensylvanien. Philadelphia.
annars, än då de blifvit retade eller förfölgde). Pigan
märkte några dagar i rad, at någon i källaren gjort skada
på köttvarorna. Hon stänger alla gluggar igen, at hindra
kattor komma in; men vaknar följande natt af det buller
som gjordes 1 källaren af denna stinkande katten, som
blifvit der instängd. Hon går dit ned, får i mörkret se
et djur med 2. gläntsande ögon, brinnande som eld, det
hon ändteligen slår ihjäl; men innan Polcatten satte lifvet
til, parfumerade hon så källaren, at pigan icke allenast
blef sjuk deraf 1 par dagars tid, utan bröd, kött och andra
matvaror, vi der hade, blefvo så bårtskämde och illa stin-
kande, at vi ej kunde nyttja det minsta deraf, utan nöd-
gades kasta det alt bårt. At han ej altid måtte vara så
mycket rädd för folk, eller ock at han om nätterna sofver
mycket tungt, dömer jag der af, som hände en af mina
bekanta uti New Jersey: vid det han om en sommar-
afton uti skymningen går hem från skogen, tycker han,
at et visst slags gräs stod fram för honom. Vid det han
då lutar sig ned, at taga det samma, sprutas han alt öfver
med Fiskattens urin, hvilken satt der på marken, och |
hölt svantsen 1 vädret, som mannen mente vara det gräs
han ville taga. Han hade sedan mycken möda, at få
denna stanken från sig. Ehuru förtretlige de på ofvan-
nämde sätt äro, bruka dock Ängelsmän, Svenske, Fransoser
och Villar här på orten, at ibland göra dem tama, då de
säjas blifva så spake, at de följa efter folket, som en
hund, och pläga aldrig nyttja sin fula spruta, om de ej
blifva dess mera retade eller slagne. När Villarne få
skjuta eller slå ihjäl någon, äta de altid hans kött; dock
vid det de flå honom. skära de strax bårt blåsan och dess
hemliga saker, at köttet icke måtte taga någon osmak
deraf. Jag har talt både med Ängelsmän och Fransoser,
hvilka sagt sig ätit samma kött, samt at det smakat väl,
och så godt som griskött. Skinnet, som är nog grof- och
långhårigt, brukas ej af Europeer til något; men Villarne
bereda det så, at håren lämnas qvar, då de sedan bruka
det til Tobakspung, den de bära fraraför sig, och vända
det håriga ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
