Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien. Philadelphia. 265
och å nyo anfalla katten, til dess de göra ända med ho-
nom. Lukten af hans urin går sällan på en månad utur
kläderna; men om kläderne gräfvas ned i jorden och få
ligga der et dygn, så plägar mästa delen af den elaka
lukten vara försvunnen. Äfvenledes bruka de ock flitigt
gnida ansigte och händer med mull eller jord om någon
blifvit dermed bestänkt; ja somlige hålla för samma orsak
skul händerna hela långa stunden isänder 1 jorden; ty
med vatten går han ej så snart bårt. En viss Stånds-
person, som oförtänkt blef af denna katt befuktad, stank
deraf så illa, at då han ville gå in i något hus, flydde
antingen alla undan honom som för Pesten, eller budo de
honom, vid det han öpnade dören, fara ända til — — —
och ej komma in i deras hus; så at mannen aldrig varit
så illa utstält i alla sina dagar. Hundar, som varit 1 färd
med denna katt, få ej på par dagar nalkas til husen. Jag
såg en morgon på en marknad uti Philadelphia, hvad
kastande det var af alla människor efter en hund, hvilken
tvifvelsutan litet förut varit för nära til en Polcat, hvaraf
han gräseligen luktade. Han toltes ej på långt håll komma
när någon människa. Ofta, då en reser eller går i skogen,
kännes lukten deraf på hela långa stycket. Ibland kom-
mer man på de ställen 1 skogen, der det hela långa trakten
luktar så starkt, at man måste hålla sig för näsan, hvilket
gifver tilkänna, at denna katt då är i nägden, eller hafver
ej långt förut vistats på samma ställe: är vädret med,
eller ock då det om aftnarna sent är helt lungt, kännes
denna förgiftiga lukt på nog långt håll. En sådan katt
kom en natt om vintern 1749, helt nära til gården, | der
jag vistades, tvifvelsutan låckad efter et dödt lam, då den,
vid det hundarna jagade efter honom, gaf från sig en så
vedervärdig och genomträngande stank, at jag näppeligen
annat visste, der jag låg i sängen, än at jag skulle qväfjas
bårt: kona råmade helt högt deraf. När han var bårta,
försvan ändteligen lukten småningom. Vid slutet af samma
år hade et af dessa förtretliga djur practicerat sig in i
vår källare; men utan at någon den ringaste lukt kunde
kännas deraf, (ty de gifva ej från sig denna stygga lukten
p. 381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>