Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
New Jersey. Racoon. 309
derföre mjölka nu 4 kor ej mera, än fordom en. Det är
ej svårt, at finna igen orsakerna dertil: 1. uti Gubben
Hems barndom var detta landet ganska glest bebodt.
Här fans då näppeligen en tionde del så mycket boskap,
som nu; följakteligen hade en ko allena då så mycken
föda och bete, som 10 nu. 2:0o mästa delen af gräsarterna
(Gramina) här på orten äro annuella, det är, de växa ej
flera år i rad af samma rot, som de fläste af våra Svenska,
utan de skola hvart år | så sig, då altid det samma årets
stånd om hösten dör ut; när nu desse genom den myckna
boskapen hindras at säda sig, genom det de ätas up, innan
de få blomma och bära frukt, så är ej underligt, at af
gräsarter det ena strået står här, det andra der, på fält,
backar och betesmarker här i landet. Detta är ock or-
saken, hvi resande hafva nog svårt at med egen häst
komma fort både här i New Jersey, Pennsylvanien och
Maryland, enkannerligen om vintern; emedan de få Gra-
mina eller gräsarter, som der vuxit, småningom blifvit
mer och mer utödde af boskapen, innan de fått fröda sig.
Men längre mot Norr, som i Canada, finnes nog af de
gräsarter, som kallas Gramina perennia. Således har här
i landet den allvise Skaparen gifvit åt de Norra orter
ymnigare gräsarter af de ständigt varande (Gramina
perennia); emedan invånarena för de långa vintrar skull,
behöfva mera hö til foder åt sin boskap; men deremot
meddelt dem sparsamt uti de längre til Söder belägne
Landskap; emedan Creaturen kunna der gå ute mäst hela
vinteren. För samma orsak skul hafva ock mera eftertänk-
samme Hushållare uti Pennsylvanien låtit förskrifva sig
höfrö af Graminibus perennibus från Ängland och Europa,
samt sått dem här på sina ängar, hvarest de synas nog
vela trifvas.
Persimon (Diospyros VWVirginiana Liss. spec. 1057.)
eller af de Svenska så kallade Mispelträdet växte här nog
allmänt. Jag har förut p. 200 och 255 talt om detta
trädet; nu vil jag lägga något til. Somt af des frukt
började nu blifva mogen och mat-dugsen. När den sent
om hösten blifver väl mognad och frostbiten, ätes den |
Pp:
4387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
