Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 472
336 Pennsylvanien. Philadelphia.
söka, om några ädlare metaller funnos der på landet, och
at de då, tör hända, brutit dessa hål i bärgen; men om
de ock gjort en sådan resa långs efter stranden, så hafva
de just ej straxt kunnat råka på dessa kopparhaltiga bärg,
ej eller hade de gifvit sig tid, at spränga efter koppar,
när de voro angelägnare, at leta efter guld. Det lärer
tvifvelsutan varit Indianernas göromål. Eller mon någon
skal töras gissa, at våre gamle Norrske gjort detta långt
för Columbi tid, då de anstälte sina resor til Vinland det
goda, som våra gamla Sagor omtala, och hvilket ofelbart
var Norra America, hvarom mera längre fram? Synnerligt
är, at på alla ställen, der man i senare tider funnit dessa
hål i bärgen, som ock ögonskenligen varit med Människo-
händer gjorde; hafva de altid varit med mycken mull
öf|vertäckte, likasom man med flit sökt gömma dem
undan för andra.
Den 6 December.
At känna förgiftiga Fiskar. Under långa sjöresor
sker ibland, at sådane fiskar kunna fångas dem ingen af
skepsfolket känner. Som de då äro mycket mone om, at
få färsk mat; så äter gemenligen skepsfolket den; men
det är, at våga något mycket, och har förfarenheten vist,
at mången genom sådan dristighet lagt sina ögon 1 en
evig blund; emedan han ofta råkat äta förgiftiga fiskar.
At undvika detta, hörde jag af många gamla Sjö-Capitai-
ner, och annat gammalt sjöfolk, flera resor berättas vara
brukligt, at vid sådana okända fiskars kokning lägga en
silfverknapp eller något annat af Silfver uti grytan; om
fisken är giftig, försäkrades, at Silfret efter kokningen
blefve helt svart; men är fisken god, skal det ej ändra
sig. Åtskillige af dessa Sjömän beropade sig härutinnan
på flera resors egen förfarenhet.
At få skönt Smör. Madame Roszrsoxn, en af de Svenska
qvinfolken här i Staden, hade altid smör, som til godhet
och välsmaklighet tycktes öfvergå mycket annat smör,
som fants här på orten. Det, som kärnades om vintern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
