Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pennsylvanien. Philadelphia. 341
gått | honom någon tid väl tilhanda, har skänkt honom
sin frihet. Nu för tiden föres sällan några Negrar hit,
utan de förra hafva fortplantat sig ansenligen här i landet.
Vid deras giftermål är den sed, at om en husbonde har
både Negrar och Negrinnor, låter han dem gifta sig med
hvarandra, och då äro alla barnen hans lifegne. Har
någon bara en Neger, och den vil gifta sig med en
Negrinna, som hörer en annan til, låta de det gemenligen
ske, at ej göra emot Negern i en så öm sak. Men han
har sjelf ingen. nytta deraf; ty alle barnen, som födas
uti detta ägtenskap, höra den husbonden til, som äger
Negrinnan; så at det sålunda är en förmon, at hafva
Negrinnor. Om en husbonde skulle slå ihjäl en sin Neger,
så är det lifsstraff derpå; fast man ej hafver här exempel,
at någon hvit man mist lifvet derföre. För några år til-
baka hände sig, at en husbonde slog ihjäl sin Neger.
Han blef då strax i hemlighet rådd så af sina vänner,
som af de lagstiftande, at gifva sig på flykten; emedan
han annars ej kunde undvika, at blifva kastad i fängelse,
hvadan han sedan genom lagen skulle blifva bragt til
döden, utan at någon skulle kunna frälsa honom. Denna
ynnest vederfors honom, at ej lämna Negrarna den fägnad,
at se en hvit man gå til döden för deras skul; aldenstund
det samma kunde inplanta hos dem några skadeliga tankar
mot husbönder och matmödrar, samt för stora inbillningar
om sig sjelfva. Som sades, så fördes fordom Negrar hit
gerad från Africa; men nu sker det sällan, utan de köpas
denna tiden gemenligen från Westindien (se tilförene p.
244), dit de blifvit förde från Africa, emedan man fun |nit,
at om man förer dem gerad til dessa Norra orter ifrån
Africa, trifvas de icke så väl, som då de ömsas småningom
hit, nämligen först til Wästindiska öarna, och sedan hit
til Norra America. De hafva här mer än ofta rönt, at
Negrarne icke kunna uthärda kölden så starkt som de
hvita, så at då en hvit människa tager ingen skada af
köld, kan Negern vid det samma frysa tår och finger af
sig. Hvad åter Negrarne i synnerhet angår, så har man
vid dem funnit, at de Negrar, som först komma hit til
p. 478
p 479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
