Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 Pennsylvanien. Philadelphia.
landet directe från Africa, kunna på långt när ej härda
så ut kölden, som de, hvilka antingen varit födde här i
landet, eller åtminstone vistas här en lång tid; så at när
på de nysskomne tår eller finger frysa bårt, eller de eljest
få en häftig värk i kroppen eller några dess delar, af
kölden, hafve de andre, som länge varit här, så godt som
ingen känning deraf. Man har ofta haft exempel, at då
Negrarne blifvit directe förde från Africa, och kommit
hit om vintertiden, har et ej särdeles bistert väder på
fartyget kylt bårt deras lemmar, då båtsmän och andre
vid samma tid näppeligen behöft hafva något på händerna.
Det försäkrades, at de här sett Negrar, som fått af köl-
den först en grufvelig värk i benen, och sedan hafva
benen af sig sjelfva brustit af midt på, och fallit med
kött och alt aldeles från kroppen. Således händer med
människor här, hvad 1 örtriket ofta rönes vid Södra län-
ders växter, innan de hinna vänjas vid et kallare Climat.
Priset på Negrar är här åtskilligt, alt efter deras ålder,
hälsa och de slögder de kunna. Man gifver för en full-
vuxen Neger från 40 til 100 Pund Pennsylvanie mynt;
p. 480 ja | exempel finnas, at man gifvit här i staden 100. Pund
Sterl. för en Neger, och den, som då köpte honom så
dyrt, hade ej velat sälja honom sedan för samma Summa.
En Neger-Flicka eller Gåsse af 2 eller 3 års ålder, kan
näppeligen köpas under 8, 10 til 14 Pund Penns. pen-
ningar. De som nu denna tiden gifva Negrar sin frihet,
äro icke allenast Quakare, utan äfven rätt så månge af
andra; hvilket sker på det sätt, at om en husbonde eller
matmoder haft en trogen Neger, som gått dem väl til-
handa, och samma husbondfolk skiljas genom döden här-
ifrån, gifva de stundom åt en sådan trogen Neger sin
frihet; men det är dock någon omkostnad dermed; ty de
måste då lägga af några penningar til den sammas under-
håld, då den blifver gammal, at ej nöden skal tvinga ho-
nom, at göra illa, eller, at han skal ligga andra til besvär;
ty gemenligen blifva sådana frigifna Negrar tämmeligen
late. De barn, som äro födde af en sådan Neger, innan
den blifvit frigjord, måste vara likafullt Slafvar, fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
