- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Andra delen /
343

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pennsylvanien. Philadelphia. 343

Fadern eller modern blifvit fri; men de, som blifva födde
efter den tiden Föräldrarna blifvit frigjorde, äro frie.
Negrarne hafva här 1 landet mycket större friheter, och
blifva bättre handterade och födde, än uti Westindien;
de njuta samma underhåld, som annat tjenstefolk, och
hafva i alt mäst samma förmoner, endast at de måste
tjena för hela sin lifstid, och få ingen lön, mer än det
deras husbönder af egen godhet gifva dem; men eljest
hålla de dem här med kläder. Uti Westindien, i synner-
het hos de Spanska, handteras Negrarna mycket obarm-
hertigt. Hvadan sker, at näppeligen kan någon skrämma
de mästa af de här | på orten varande Negrar med mera,
än at säja, det en har tanka, at sälja en sådan til West-
indien. Det har man margfalliga rön på, at om man är
för flat med detta folket, blifva de snart så treskna och
sjelfgoda, at mången ej skal få dem längre, än de sjelfve
behaga; derföre är en Faderlig aga dem så nödig, som
halfva födan, om husbonden annars vil hafva nöjaktig
nytta af dem.

År 1620 förde et Holländsk skepp från Africa Negrar
til Norra America, hvaraf 20 blefvo sålde i Virginien,
hvilka säjes varit de första Negrar, som kommit til dessa
orter. När Villarne eller Indianerne, som då i myckenhet
voro här i landet, fingo först se dessa Negrar, trodde de
fulleligen, at de voro sjelfva Hin ondes afvel, och at man
fört dit en skepslast med djeflar: de kallade dem sedan
en långan tid Manitto, et ord, som på Villarnas språk be-
teknar både Vår HErre och hin onde. Någon liten tid förut,
när Villarne fingo se det första Europeiska skepp segla
up för deras Floder, mente de, at det var Gud sjelf, som
då kom, och var derpå, som jag sjelf hört dem berätta,
om sina förfäder. Så växlades alt om hos Indianerna.
Nu mera hafva de mildare tankar om Negrarna; ty denna
tiden bo åtskillige af förrymde Negrar ibland dem, och
äfven äro gifte med dem, det jag sjelf sett. Som man
då redan haft här Negrar uti 180 år, och vintrarne här,
i synnerhet i New Ängland och New York, ofta äro så
stränga, som någonsin hos oss i Sverige; så frågade jag

p. 481

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free