Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pp:
115
90 Nya Jersey. Rapaapo.
nytta visste de af dem. Denna är beskrefven och med
lefvande färgor afmålad uti Herr CaresBys Nat. Hist. of
Carol. Vol. II. p. 72. under namn af Rana maxima ÄAmerti-
cana aquatica.
Hvita Enen är et träd, som af de Svenska här så
kallades, och växte här och flerestädes i sanka kärr. Til
stamnen ser det mäst så ut, som en af våra gamla stora
raka Enar i Sverige; men dess barr eller löf äro skilde,
och inuti är trädet hvitt. De Angelske kallade det White
Cedar, det är, hvit Ceder: emedan det star grönt om
vintren, och bräder däraf gjorde likna dem af Ceder;
men intetdera namnet är rätt: ty detta trädet är en art
af Cypress, hvarföre Herr Miuier uti dess Gardeners Dicto-
nary nämner det Cypressus Americana, fructu minimo; och
utaf Herr Arch. och Ridd. Lixsevus 1 dess Spec. plant.
p- 1003. kallas det: Cupressus (thyoides) folus imbricatis,
frondibus ancipitibus. Hon växer altid i helt våta och
sanka kärr, så at en har svart at komma fram; ty där är
gärna fullt med vatten imellan tufvorne. Desse Cypress-
trän stå där sa väl pa tufvorna, som i sjelfva vatnet.
Här växte de hel tätt den ene vid den andra, med raka
stammar samt nog tjocka och höga; men de voro redan
här tämmeligen uthuggne. Pa andra ställen där de fått
växa i frid. äro de gemenligen sa höge och tjocke, som
de största Furor. De behålla sina grö|na barr eller löf
både vinter och sommar. Nedra delen af stammen är pa
de stora qvistlös. De kärr där de här växa kallas af
Ängelsmännerna Cedar-Swamps. Sådana Cypress-kärr fin-
nas på mänga ställen här i Nya Jersey; äfven på nägra
ställen i Pensylvanien, samt somligstäds i Nya York. Dess
terminus ultimus eller sista ställe åt Norr, som de märkt,
at hon växer, är vid Goshen uti Nya Yorks Province,
ungefär vid 41 grad. 25 min. Latit. Bor. som Doctor
CoLpESs mig berättade; ty Norr om besagde ort skola de
ej mera finnas växa vildt. Denne så kallade hvita Enen
är här på orten et af de trän, som längst står emot röta,
och är det i sådant afseende härdigare da det får vara
ofvan jord, än i jord; därföre, brukas det ock til många-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
