- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Tredje delen /
104

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

p.

133

104 Nya Jersey. Racoon.

Hjortar finnas här i landet, i synnerhet i de tjocka
skogar, 1 myckenhet villa. De tyckas ej vara et särskilt
Species från våra Europeiska. En Ängelsman hade här
en, hvilken han gjort hemtamd. Det är at märka, at ehuru
skygge desse Hjortar äro i skogen, där de mäst uppe-
hålla sig i de här så kallade En-kärr, eller där den förr
omtalta Cypressen växer; så kunna de dock, när de togos
unga, blifva så tame, at de komma af sig sjelfve til folk,
äfven til främmande. Denne hade blifvit tagen, när hon
var helt liten. Det var en hona. Färgen öfver hela krop-
pen en smutsig rödbrun, undantagandes, at den under
buken och svantsen på undra sidan, var hvit: öronen voro
gråaktiga: mot nosen var hon mycket smal: hela kroppen
eljest smärt och nätt: hären täta och hel kärta: svantsen
räckte nästan til knä-veken: vid knä-veken på hvardera
af bak-benen satt på inra sidan en knyl. Karlen, som
radde om den, berättade, at han gjort åtskilliga tama,
saledes. at han fångat dem medan de varit unga. Han
hade haft denna i3 år. Hon var nu med kalf. Ägaren hade
hängt en skälla på hennes hals, at då hon gick i skogen
folk mätte se, at hon var tam, | och sålunda ej skjuta
henne. Hon hade frihet at ga hvart hon ville, kunde ock
springa öfver de högsta gärdesgårdar, så at det hade varit
svårt, at stänga henne inne. Ibland gick hon långt bårt
i skogen, blef ock stundom par nätter bårta; men kom af
sig sjelf som annan boskap sedan hem. När hon gick i
skogen, sades hon ofta sälla sig med de villa Hjortar,
och narra dem ibland hem til husen, i synnerhet den tiden,
då de voro löpske, så at ägaren genom denna Hind fått
skjuta de andra villa Båckar tätt vid sina hus. Hon hade
en stark lukt, då hon stod på den sidan, som blåste från
folket til henne; ty jag såg henne resa sig up och se
mot vädret, när jag ej ännu kunde blifva varse något
folk på vägen, fast de en stund därefter kommo fram. Så
snart de villa Hjortar få lukt af folk, ränna de sin väg.
Om vintren födde mannen henne med säd och hö; men
om sommaren gick hon ute i skogar och på ängar, och
åt både af gräs och örter, som annan boskap. Nu hölt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/3/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free