Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Jersey. Racoon. 105
han henne uti en äng. Hon åt i synnerhet med begär
väpling, bladen af Hickery, bladen af Andromeda panicu-
lata, Geranium maculatum. Äfven hölt hon til godo grod-
blad, gräs och åtskilliga andra växter. Mannen sade sig
sälja dessa åt Herr-folk i Philadelphia, hvilka sände dem
som rariteter til andra orter, och hade han fått 25, 30 å
40 Skillingar Pensylvanie mynt för stycket, alt som han
råkat köpman til. De villa Hjortars föda om sommar-
tiden är gräs och hvarjehanda örter; men om vintren, da
de ej hafva dem, äta de ändarna och knopparna af unga
telningar och qvistar, som växa i skogen. At de om
samma vintertid utan fara äta Skedträ (Kalmia latifolia), |
som dock är en död för andra Kreatur, är sagt Tom. 2.
p. 432. I den långa och kalla vintren, som börjades här
med mycken stränghet den 19 December 1740, och varade
til den 13 Martii 1741, alt efter gamla stylen räknat. da
det ock föll så mycken och djup snö, funnos Hjortarna på
flera ställen ligga döda i snön, enkannerligen längre up
i landet, där snön var djupare. Om det då skedt däraf,
at snön var så mycken och djup, at de icke kunde komma
fram och utur honom, eller at kölden var för stark och
långvarig, eller i brist af föda, visste ingen säga. Lika-
ledes berättade gamle män, at då här föll år 1705 den
myckna ovanliga snön, som omtalas i Almanachorna för
dessa orter, och som var öfver halfannan Svensk aln djup,
kom hit ned otroligt mycket Hjortar, hvilka sedan i
myckenhet funnos döde i skogarna; emedan snön var så
djup. at de ej kunde komma fram. En stor hop foglar
funnos ock då döde. Uti Matsong kom en Hjort samma
vinter hem til husen, där de fordrade boskapen, och åt
af höet tillika med dem. Hungern hade så tamt honom.
at han strax vardt helt tam, och lop ej undan för folket.
Han gick sedan en lång tid hemma hos dem, som et annat
hemtamt djur. Alle gamle berättade, at det i deras barn-
dom varit här i landet mångfalt mera Hjortar, än nu för
tiden. Det var då ej ovant, at få se 30 eller 40 af dem
i en hop. Orsaken til deras förminskning är förnämligast,
at landet sedan blifvit starkt bebodt, skogarne bårthuggne,
p. 134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
