Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fort St. Frederic. 203
Den 16 Juli
Om morgonen reste jag öfver sjön Champlain til de
höga bärgen, som ligga på W. sidan om den samma, at
se, hvad märkvärdigt där skulle finnas, antingen af rara
örter eller annat. När en står på hällebärgen litet från
Fästningen, och ser sig omkring, blir en varse, at på W.
sidan om sjön Champlain går en ked af ganska höga bärg
från S. till N; och då en kastar sina ögon til O. far en
äfven där se en annan ked af ganska höga bärg, likale-
des sträcka sig från S. til N; dock äro desse pa O. sidan
ej tätt vid sjön, utan väl 6 eller 8 Svenska fjerdedels väg
från den samma; men et lågt jämt land ligger imellan
be | mälte bärg och sjön, alt med skog öfverväxt. Sjelfva
bärgen äro ock mäst allestäds öfverklädde med hög skog,
undantagandes där skogs-elden fått rasa fram. Vid sidorna
äro desse bärg mångenstäds ganska brante; annorstäds
åter nagot sluttande. Vi foro öfver sjön med en liten
Canoe, som encdast kunde bära 3 personer, och vid fram-
komsten til landet, vandrade vi från stranden up at bär-
gen. Deras sidor voro tämmeligen brante, öfvertäckte
med jord, fast stora grabärgs stenar lågo här och där.
Alt var öfverväxt med skog: men på somliga ställen hade
de släpt elden lös, hvilken upbrändt en del af skogen.
Efter mycket arbete klängde vi oss up pa et af dessa
bärg, som ända på öfversta toppen var öfvertäckt med
mull. Detta var dock ej et af de högsta, utan andre
mycket högre lago ännu längre ifran, dit vi dock ej hade
tid at vandra; emedan vädret började växa til, och vi
hade en så liten båt. Inga rara örter eller annat märk-
värdigt fingo vi här se.
Vid återkomsten til stranden, hade vädret så tagit
til, at vi ej dristade oss fara öfver sjön med vår lilla bat.
Jag lemnade därföre karlen qvar, at föra hem Canoen.
da det blef lugnt, och vandrade sjelf tillika med min hbe-
tjänt landvägen rundt omkring viken, som var en god
Svensk mil. Vi fölgde stranden åt, där aldrig någon väg
var, nu öfver branta bärg, nu öfver hvassa stenar. nu
ju
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
