Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a
203
204 Fort St. Frederic.
genom tjoek skog, nu öfver sanka morass. Denna orten
var förut beryktad för tusende Skaller-ormars hemvist och
rätta boställe; men vi blefvo til vår fägnad ingen varse.
Stranden var ibland ganska stenig; men hade tämmeligen
stora kantiga grastenar. Ibland med rundaktiga och lik-
som nötte stenar. Ibland et litet stveke sand, dels af den
gra, dels ock mäst af den fina ljusröda sanden, som förr
är omtalt: stundom ock af den svarta järn-sanden. Uppå
bärgen funnos stenar af en fingrynig röd Mica, somlig-
städs stodo tvära perpendiculaira hellebergen vid stran-
den: annorstäds var stranden af morass omgifvit.
Petrefactum Cochlee Cornu ammonis dicte fans på
et ställe i myckenhet uti stenarna och hällorna, som lago
vid stranden. Desse hällor bestodo af en grå Kalk-sten,
som är endast en variation från den svarta. De ligga på
samma sätt i strata. Uti somliga var hel fullt af sadana
petrefacta, både med och utan skal. Pa et ställe sågo vi
Cornu ammonis som voro faseligen store: bredden öfver
dem hel och hallna var öfver en Svensk aln, som vi med
aln-mått noga mätte. Vattnet hade pa somliga ställen
afnött stenen ofvanpa: men ej kunnat rada på dessa. utan
de lågo qvar uphögde pa stenen, likasom nagon hade
limmat dem fast ofvanpa den sannna.
Bärgen här vid stranden voro faseligen höge och
store. De bestodo af bara tätt (Gråbärg, faste som vära,
och ej liggande per Strata, som Kalk-stenen. Kn grå
(Quartz och en mörk Mica var det, hvaraf de i synnerhet
bestodo. Där de lago vid stranden, räckte (Gra-bärget
ända ned i vattu-brynet; men där de voro et stycke fran
stranden, lågo de gra eller svarta Kalkstens-hällarne när-
mast vattnet; men jag kunde ingenstädes | finna, at stora
(Fra-bärg stodo på desse Kalkstens hälle-bärg.
Fol. Avoine (Zizania) växte i gyttja i vattugölar och
bäckar, och stod nu som bäst i blomma.
Deng? Juli
Sjukdomar, som äro mäst gängse hos Villarna, sades
vara dolor rheumat. och Pleuresie, hvilka förorsakas, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
