Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Montreal. 229
tyr underkastade, och at skälmar lätteligen kunna skrifva
dem efter, hvilket ock skedt en och annan gang. | Dock p. 295
hafva de härda straf, som blifvit lagde på sådana Mynt-
mästare, och som mäst kåstat sjelfva lifvet, tämmeligen
afskräckt de vanartiga, sa at nu sällan höres något dylikt.
Sols var det minsta mynt, som skulle svara mot en penny
uti Ängelska Colonierne. 20 Sols gjorde en Livre eller en
France; ty de voro alt et och samma. 3 Livres eller Francs
gjorde en ecus. Emedan här var stor brist pa smått skilje-
mynt, så fick ofta antingen den köpande eller säljande
kännas vid någon skada, och kom det därföre ibland ej
så noga an pa en half Livre mer eller mindre. "Til exem-
pel: om jag ville köpa nagot af en annan, som begärte
10 Livres därföre, och jag nu ej hade några Sedlar, som
Just gjorde 10 Livres; så nödgades jag 1 brist pa skilje-
mynt betala en eller par Livres öfver det som begärtes.
Ty den som var mycket angelägen, at sälja sit. eller at
köpa en annans, fick gemenligen altid härvid lida.
Tjänstefolkets Lön var här 1 staden sadan: en flitig
och trogen dräng fick gemenligen 150 Livres om aret:
en dylik piga 100 Livres: en karl, som förstod något handt-
verk bekom om dagen 3 å 4 Livres och en gemen dags-
verks karl, 30 å 40 Sols. På landet var arslönen för tjenst-
folk och dags-penningen för dags-karlar gemenligen litet
mindre. Orsaken at lönerne voro sa dryga, föregafs vara
brist på arbetsfolk; emedan hvar och en har så lätt i detta
oupbrukade landet, at få sig Hemman och Jordabruk. där
han kan lefva väl, utan at hafva stora utlagor, och altsa
ej har af nöden at tjäna andra.
Montreal är til storlek och rang den andra staden i
ordningen uti Canada; men uti behagelig situation och
mildt Climat den förnämsta. St. Laurentii-Flod har nagot
ofvanför staden delt sig i flera grenar, och dymedelst gjort
här atskilliga öar, af hvilka ön Montreal är den största
och förnämsta. Hon är 10 Franska mil lång, samt inemot
4 sådana bred, där hon är bredast. Pa Östra sidan om
denna Ö, och tätt vid en af de största grenar at besagde
Laurentu-Flod, ligger sjelfva staden Montreal, hvilken dy-
p.
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
