Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Montreal.
medelst får en ganska behagelig och fördelaktig belägen-
het. Staden är byggd i fyrkant, eller rättare, liknar et
oblongum, hvars ena och Östra lång-sida följer sjelfva den
stora grenen af floden; men på de andra sidorna omgif-
ves han af täcka åkrar, ängar och lunder. Han har fått
sit namn Montreal (quasi Mons regius) af et stort högt
bärg, belägit ungefär en half mil på Västra sidan ifrån
staden, hvilket synes på långt håll, och skullar högt öfver
den andra skogen, och som så blef kalladt af Monsieur
Carrier, en af de första Fransoser, som något nogare up-
täckte Canada, vid dess första ankomst til denna Ö år
1535, då han besåg bade detta höga bärget och den da
därvid belägna Indianernas Stad, kallad Hochelaga. Ordet
Montreal pronuncieras eller utsäges af Fransoserna öfver
hela Canada som Morcal, då accenten är i sista stafvelsen
efter Fransöska språkets art. Prästerne, hvilka efter Ca-
tholska sättet velat gifva alla orter här i landet namn
efter något Helgon, hafva ock budit til, at så göra med
denna staden och därföre kallat honom Ville-Marie eller
Marize-Stad: men de hafva ej | varit i stand, at fa det i
gång, utan han har beständigt fått behålla det namn, som
de förste Fransoser gifvit honom. Han är nu tämmeligen
befäst, rundt omkring med en hög och tjock mur omgif-
ven, hafver på Östra sidan Laurentii-flod, och på alla de
andra mot lands-sidan en djup vattufull graf, så at In-
vånarne kunna altid vara i säkerhet för ströfvande fiendte-
liga Partier; men vid en ordentelig belägring torde han
icke så länge kunna härda ut. emedan han för sin stora
vidd fordrar ganska mycket Manskap, och dessutom är
til största delen upfyld med trähus. Här äro åtskilliga
Kyrkor, bland hvilka nämnes den, som hörer Prästerna af
St. Sulpitii Orden til, Jesuiternas, Fransiscanernas, Nunne-
Closters- och Hospitals Kyrkorna, af hvilka dock den först-
nämde är både den täckaste och skönaste, så til utvärtes
anseende som invärtes sirat, ej allenast här, utan snart
sagt 1 hela Canada. Prästerne af Sulpitii Seminarium hafva
et stort vackert hus, där de bo tilhopa. Franciscaner eller
Tiggar-Munkarnas Colleginm är ock stort och väl muradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
