Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dp. 305
236 Imellan Montreal och Trois Rivieres.
dag reste. Det var et nöje at se, huru väl och tätt lan-
det pa ömse sidor om floden var bebodt. Det kunde
nästan kallas en By, hvilken begyntes vid Montreal och
räckte in til Quebec, en längd af 30 Svenska mil, om ej
mera. Altså en nog lang by; ty den ena garden var mäst
allestäds tätt til den andra, endast vid pass 3, + eller högst
3 arpens imellan hvardera. Jag undantager dock nagra
ställen. där det var en större vidd och sträckning imellan
gardarna. På de ställen. där floden för en eller flera
fjerdedels väg gick uti en rätt linea, var utsigten synner-
ligen behagelig: ty då en kastade ögonen langt framför
sig efter Floden, såg landet pa ömse sidor ut som hade
det alt varit en lång by; emedan husen och gardarne, som
voro enstakade, syntes da tätt bredevid hvarandra.
Qvinfolken pa landet här i Canada, bade Bond-hustrur
och Bond-pigor, gingo altid med natt-tyg, hvilket mäst
var upsat; men ibland ock nedhängande: tröjan var kart:
kjortelen snäl och stubbot, näppeligen räckte han midt på
benen: | skona ofta aldeles sadana, som de pjäxor qvin-
folken i Finland bruka: dock hade de ock ofta skor med
klackar under. Frampa halsen hängde gemenligen et sillver-
korss. En del voro rätt flitige: men sa sag jag ock ibland
dem, som ej besvärade sig mera. än de Angelske, suto
på en stol, sago 1 vädret, pratade utan atervändo, och
gjorde intet. Då de hade at göra något mne, och van-
drade omkrmg fran et ställe i rummet til det andra, gingo
de mäst, hälst de ogifte. och gnolade på nagon visa, däraf
mga ord hördes så ofta som Pwnvw och cocur. Pa landet
syntes den seden ofta brukelig, at da mannen fick nagra
förnäma främmande, och satt med dem til bords, stod
hustrun bak för hans stol och passade up; men i städerna
hade qvinfolken mera at säja. De ville gärna rada så
mycket som mannen, om ej mera. När de i staden eller
pa landet gingo ut, antingen pu gatan, eller i Kyrkan,
eller de voro pa resor, hade de en lang kappa. den de
kastade pu sig öfver alla de andra kläderna. Merendels
var denna af gra, ljusgra, brun eller bla färg. Hon var stor
och gjord lika som de kappor manfolken hos oss bruka:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
